Jordbrukare sätter potatis i regionen Arsi på Etiopiens högland.
1 av 3
Jordbrukare sätter potatis i regionen Arsi på Etiopiens högland. Foto: Filip Kotsambouikidis/Sveriges Radio.
Mahmoud Haji Wergessa är 92 år gammal och har sett vädermönstren förändras under sin livstid.
2 av 3
Mahmoud Haji Wergessa är 92 år gammal och har sett vädermönstren förändras under sin livstid. Foto: Palmira Koukkari Mbenga/Sveriges Radio.
Tiringo Tadessa är en av jordbrukarna som klarat sig bra från torkorna, sedan de fick ett nytt bevattningssystem.
3 av 3
Tiringo Tadessa är en av jordbrukarna som klarat sig bra från torkorna, sedan de fick ett nytt bevattningssystem. Foto: Palmira Koukkari Mbenga/Sveriges Radio.

Kampen mot torka i Etiopien

"Vi kan aldrig förutse hur nästa år kommer att bli"
6:49 min

I Etiopen har man i flera år dragits med svår torka och dåliga skördar. Trots att landet haft en tillväxt på i snitt tio procent per år, de senaste tio åren, tvingades regeringen förra året begära hjälp utifrån för att undsätta flera miljoner människor. I Regionen Arsi på etiopiska höglandet vittnar jordbrukare om ett nytt oförutsägbart klimat, med torka, plötslig kyla och helt nya sorters skadedjur.

Piskan viner genom luften när Isai Gurmo driver oxarna framåt över åkern. Bakom sig drar de en plog i trä som luckrar upp den svarta jorden, och efter går två bybor och sätter potatis för hand. Den här skörden ska mätta många, inte minst Isai Gurmos sju barn. Den är också extra viktig, med tanke på misslyckandet förra året.

– Förra året var svårt, då slog torkan ut vår skörd, berättar Isai Gurmo under en paus.

Han är en av de lantbrukare som drabbades av den svåra torkan på det etiopiska höglandet förra året. Över tio miljoner etiopier behövde då akut mathjälp.

Isai Gurmo säger att vädret här blivit mycket mer oförutsägbart: regnen är oregelbundna och värmen under de torra perioderna intensivare.

– Med värmen kommer nya sorters insekter som skadar våra grödor, insekter jag aldrig sett förut, säger han.

Under vissa perioder blir nätterna i stället väldigt mycket kallare än de var innan. Vädret ter sig helt enkelt extremare åt alla håll.

– Vädret ger oss olika problem beroende på säsong. I september -oktober kommer kylan, som skadar plantorna när de är små. Det är ett problem som inte fanns tidigare.

I år ser bönderna här i regionen Arsi, ungefär sex timmars skumpig bilkörning sydöst om huvudstaden Addis Abeba, ut att förskonas från den värsta torkan. I stället kommer rapporter om att det nu är låglandet i den östra, somaliska regionen av Etiopien som nu kämpar med torkan. I somras beräknade regeringen att 7,8 miljoner där behövde mathjälp, men det finns de som säger att siffran egentligen är högre, och att Etiopien underdriver för att inte skada sitt rykte. 


De lokala myndigheterna här i regionen Arsi, konstaterar att klimatförändringar ligger bakom de besvärliga förhållandena. Sedan åtta år betraktas Arsi som en region där "matosäkerhet" råder. Det betyder inte att det blir matbrist varje år, men extrema år, som 2015 och 2016, då väderfenomenet el Niño dessutom bidrog ytterligare till torkan, kan situationen snabbt bli kritisk.

Men jordbrukarna här är inte helt och hållet i händerna på vädrets makter. Det finns saker som kan göras för att undvika matkriser framöver, säger agronomen Germain Ekfatau, som jobbar för ortodoxa kyrkan i området.

– Jordbrukarna behöver utbildas mer och använda nyare metoder, säger han.

Just nu arbetar Germain Ekfatau med att hjälpa jordbrukarna i Arsi att bygga dammar för bevattning, och att få dom att använda konstgödsel - trots att det kan finnas ett viss misstänksamhet mot det.

– Även om klimatförändringarna fortsätter, kommer jordbrukarna kunna klara sig bra om de bara följer de rätta sätten att skydda sig mot torka, säger Germain Ekfatau.

Enligt honom är Etiopien mycket bättre rustat än andra länder här på Afrikas horn att klara klimatförändringarna.

– Det säger jag inte bara för att jag är etiopier, utan ärligt så är vi bättre på det här än andra länder.

Germain Ekfatau visar en nybyggd damm, finansierad bland annat av svenska kyrkan, som gör att jordbrukarna i närheten kan få tillgång till vatten även under torrperioder.

– Förra året var det torka, men vi kunde till och med förse staden med mat genom att sälja det vi skördade, säger jordbrukaren Tiringo Tadessa, som är en av dem som trots den svåra torkan, faktiskt kunde få till ett litet överskott.

Hon är 65 år gammal och har varit jordbrukare sedan hon var 18. Idag är hon änka, sedan två år tillbaka. Hon äger en bit land tillsammans med sina söner och säger att hon aldrig har varit så stark som sedan hennes man dog.

Tiringo Tadessa berättar att en positiv sak med det nya bevattningssystemet, förutom att de kan säkra sin matförsörjning utan att vara alltför beroende av regnen, är att de börjat odla nya grönsaker som de nu också fått med i sin kost.

– Kål, rödbetor, morötter... sedan vi började odla de här grönsakerna har vår kost blivit mer varierad, säger Tiringo Tadessa.

Ett stenkast från potatisodlingen står Mahmoud Haji Wergessa bland sina får. Genom kyrkans projekt fick han först två, som nu har växt till tretton stycken. Nyligen kunde han sälja av fyra får och för pengarna köpa konstgödsel till sina odlingar.

– Jag hade inga resurser tidigare. När det kom en katastrof var jag i riskzonen. Nu kan jag buffra mat inför en katastrof, vilket gör att jag mår bättre psykiskt, säger han.

Mahmoud Haji Wergessa berättar att han under sitt 92-åriga liv har sett hur förhållandena för jordbruket har förändrats. Idag får han större skördar än tidigare, sedan han har börjat använda konstgödsel.

– Tidigare behövde vi inte konstgödsel, för det här var också bördigt, säger han och pekar på jorden, och fortsätter förklara hur regnmönstren är annorlunda nu.

– Tidigare kunde vi förutspå regnen, det fanns ett mönster. Nu regnar det jättemycket ett år och nästa år är det torka. Vi kan aldrig förutse hur nästa år kommer att bli, säger Mahmoud Haji Wergessa.

Nere på potatisåkern jobbar Isai Gurmo och hans oxar på i oförändrad takt. Utmaningarna med det opålitliga vädret är stora, men i år hoppas han på en stor skörd. Hoppet sätter han till två saker, det nya konstgödslet - och gud.

– Om Gud vill skördar vi om tre -fyra månader, säger han.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".