Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
– Problemet ligger hos den äldre generationen. Det är de som skriver skolböckerna, det är de som berättar för barnen och ett barn kan du övertyga om vad som helst, om att bosnjakerna ljuger, om att något folkmord aldrig ägde rum, säger Almasa Salihović.
1 av 5
– Problemet ligger hos den äldre generationen. Det är de som skriver skolböckerna, det är de som berättar för barnen och ett barn kan du övertyga om vad som helst, om att bosnjakerna ljuger, om att något folkmord aldrig ägde rum, säger Almasa Salihović. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
I skolorna i Srebrenica talar man inte om det som hände här 1995 som folkmord.
2 av 5
I skolorna i Srebrenica talar man inte om det som hände här 1995 som folkmord. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Momcilo Cvjetinovic, rektor på gymnasieskolan i Srebrenica, anser att Ratko Mladic bör släppas fri.
3 av 5
Momcilo Cvjetinovic, rektor på gymnasieskolan i Srebrenica, anser att Ratko Mladic bör släppas fri. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Eleverna Medina Mojanovic och Sladjana Micic undviker att prata om kriget på 90-talet.
4 av 5
Eleverna Medina Mojanovic och Sladjana Micic undviker att prata om kriget på 90-talet. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Läraren Almasa Salihovic oroas över hur historien beskrivs i landets skolor.
5 av 5
Läraren Almasa Salihovic oroas över hur historien beskrivs i landets skolor. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

I Srebrenica gäller den egna i historieskrivningen i skolundervisningen

"De försöker få det till att båda sidor var lika drabbade"
8:04 min

I onsdags dömdes den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladic till livstids fängelse vid krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien i Haag. Domstolen menar bland annat att Ratko Mladic gjort sig skyldig till folkmord i staden Srebrenica där omkring 7 000 muslimska män och pojkar mördades sommaren 1995.

Men i den del av Bosnien-Hercegovina där Srebrenica ligger, den Bosnienserbiska republiken förnekar man att något folkmord ägt rum och i skolorna är det den egna historieskrivningen som gäller.

- Om den Internationella domstolen för rättvisa ska kunna kalla sig en domstol för rättvisa, ja då bör Ratko Mladić sättas fri i dag.

Det säger Momčilo Cvjetinović, rektor på gymnasieskolan i Srebrenica. Vi sitter på hans arbetsrum. Det är onsdag morgon, knappt en timme kvar tills domen mot Ratko Mladić ska börja läsas upp i Haag. Han kommer att dömas till livstids fängelse som en av de högst ansvariga bland annat för det värsta brott mot mänskligheten som ägt rum i Europa sedan andra världskriget: massdödandet av omkring 7 000 muslimska män och pojkar i Srebrenica sommaren 1995. Sju kilometer norrut finns det stora gravfältet där offren för brottet ligger begravda. Folkmord, ska domaren i Haag säga. Men på Momčilo Cvjetinovićs skola lär man ut något annat.

– Vi anser att det inte var något folkmord. Vad vi däremot säger är att hemska brott begicks på båda sidor och för det finns det mängder av bevis. Men det internationella samfundet, säger Momčilo Cvjetinović, har hela tiden stått på den bosnienmuslimska sidan. Det visar inte minst alla domar.

Efter kriget på 90-talet delades Bosnien-Hercegovina in i två delar med omfattande självstyre: Den Bosnienserbiska republiken, där serberna är i majoritet, och så Federationen Bosnien och Hercegovina där bosnjakerna, de bosniska muslimerna och kroaterna dominerar. Srebrenica ligger i den Bosnienserbiska republiken men här är invånarna blandade. Ungefär lika många bosnjaker som bosnienserber. Landet saknar en central skolmyndighet och därför skiljer sig läroplanen åt beroende på i vilken del av landet man bor.

Det har ringt in på gymnasieskolan i Srebrenica och eleverna kommer tillbaka från rasten med inköpta piroger i händerna. Ognjen, som inte vill tala om sitt efternamn, stannar upp vid entrén in till skolan och säger att det har varit lite spänt de senaste dagarna, när den väntade domen mot Ratko Mladić förts på tal.

– Ingenting allvarligt har hänt, men det finns olika uppfattningar om vad som hände under kriget, om hans roll, säger Ognjen.

Han är bosnienserb och säger att hans farfar dödades av en bosnienmuslim under kriget. Men själv vill han bara se framåt och lämna det som varit.

Bästa vännerna Medina Mojanović och Sladjana Micić, 17 år, kommer tillbaka från rasten med chilichips och piroger. Sladjanas naglar glimmar i blått och svart. Medina är bosnjak, bosnienmuslim, Sladjana är bosnienserb men det spelar ingen roll. Och om kriget, om vad som hände i Srebrenica, om Ratko Mladić pratar de aldrig. Inte med varandra och inte i skolan.

– Vi var ju inte ens födda när det hände, vi vill inte prata om det för vi vill inte väcka upp någon fiendeskap mellan oss, säger Medina Mojanović.

Hemma pratar de inte heller om det, fast Medina vet ändå att hennes morfar och två morbröder dödades då, sommaren 1995.

– Vad mina föräldrar har sagt är att vi ska älska alla lika mycket, oavsett nationalitet, säger Medina Mojanović.

Det ringer in också i skolan i Nova Kasaba, en liten by knappt fyra mil nordväst om Srebrenica. Här, i ett tvåvåningshus med vitputsade väggar trängs 118 elever från ettan till nian, alla bosnienmuslimer. Tidigare gick barnen i en annan skola i den Bosnienserbiska republikens regi. Men föräldrarna klagade på den låga standarden, på språkundervisningen och på historieskrivningen i den bosnienserbiska kursplanen. På den nya skolan i Nova Kasaba kommer de flesta lärare från Sarajevo i den andra delen av landet; Federatonen Bosnien och Hercegovina. I skolorna där beskrivs det som hände i Srebrenica 1995 som folkmord. Engelskaläraren

Almasa Salihović säger att i skolorna i den Bosnienserbiska republiken förminskar man det som hände under kriget här.

– De försöker få det till att båda sidor var lika drabbade. Ni gjorde det, vi gjorde det. Alla brott som begicks ska naturligtvis straffas, men det är fel att förminska och att likställa, säger Almasa Salihović. Det massdödande som skedde i Srebrenica det kan inte jämföras med någonting annat, säger hon.

Hon är själv från Srebrenica. Hon var åtta år när staden föll i bosnienserbiska händer. Hon såg och hörde Ratko Mladić när han kom till uppsamlingslägret i Potočari och försäkrade att ingenting ont skulle hända. Kort därefter togs hennes 17-åriga bror av en av bussarna som skulle föra kvinnor och barn i säkerhet. Delar av hans kropp hittades tretton år senare i en massgrav.

Almasa Salihović känner oro inför framtiden. Vilka konsekvenser får det att barnen i Bosnien-Hercegovina inte får veta vad som verkligen hände, eller att de får med sig olika historieskrivningar beroende på var i landet de bor?

– Problemet ligger hos den äldre generationen. Det är de som skriver skolböckerna, det är de som berättar för barnen och ett barn kan du övertyga om vad som helst, om att bosnjakerna ljuger, om att något folkmord aldrig ägde rum, säger Almasa Salihović.

På gymnasieskolan i Srebrenica vill rektor Momčilo Cvjetinović hellre prata om de guldmedaljer som skolans elever har fått än om Ratko Mladić. Momčilo Cvjetinović är förutom rektor också ledare för Serbiska demokratiska partiet i Srebrenica, det parti som grundades av den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić i början på 90-talet. Förra året dömde domstolen i Haag Karadžić till 40 års fängelse, bland annat för folkmord i Srebrenica.

Och i skolan den här dagen kommer man inte prata med eleverna om krigsförbrytartribunalen eller om domen mot Ratko Mladić.

– Nej, varför skulle vi göra det? Det ingår inte i läroplanen just nu och det är inte i någons intresse att prata om det, säger rektor Momčilo Cvjetinović.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".