Henrik Aagard-Twetman MSB och Lunds universitet är med och skriver en handbok om hur svenska myndigheter kan agera om någon försöker påverka dem under valrörelsen.
1 av 2
Henrik Aagard-Twetman MSB och Lunds universitet är med och skriver en handbok om hur svenska myndigheter kan agera om någon försöker påverka dem under valrörelsen. Foto: Inger Arenander/Sveriges Radio
Sebastian Bay på Myndigheten för Säkerhet och Beredskap MSB reser runt till myndigheter i hela landet för att tala om risker för så kallade påverkansoperationer i det svenska
2 av 2
Sebastian Bay på Myndigheten för Säkerhet och Beredskap MSB reser runt till myndigheter i hela landet för att tala om risker för så kallade påverkansoperationer Foto: Inger Arenander/Sveriges Radio

Risker för påverkan i svenska valet

"säkerhetspolisen har till uppgift att öka kunskaperna"
8:56 min

Nu höjs vaksamheten för påverkanskampanjer inför valet till hösten. Sverige är inte fredat från påverkanskampanjer och både myndigheter och partier, departement och säkerhetstjänst är inblandade i arbetet med att informera alla svenska kommuner och myndigheter om riskerna för att valrörelsen nästa år kan utsättas för försök att störa eller underminera förtroendet för att det går rätt till. Den extra ansträngningen är inspirerad av händelser i val i andra länder, inte minst i USA.

Det här är ett extremt exempel från USA på en kampanj för att smutskasta demokraternas Hillary Clinton. Radioprataren Alex Jones, känd för sina konspirationsteorier, påannonserar ett inslag om att något är på gång på en pizzeria i Washington. Inslaget handlar om att restaurangen verkar skickar signaler till pedofiler genom symboler på menyn. Konspirationerna gick ut på att ledande personer i det demokratiska partiet understödde en pedofilring som styrdes från pizzerian.

Det är lätt att skratta åt den osannolika historien, som de etablerade medierna snabbt faktasågade, men konspirationerna övertygade så pass att restaurangen fick ta emot mängder av hot. Det gick till och med så långt att en man sköt skarpt i pizzerian. Alla svenska medier är väl medvetna om riskerna för fabricerade nyheter i en valrörelse. De riskerna har alltid funnits men sociala medier och ökad snabbhet förstärker effekten, men försöken att underminera en valrörelse kan ta många andra former än "fake news".

I USA anser ju underrättelsemyndigheterna att en främmande makt, Ryssland, aktivt försökte påverka valets legitimitet och troligen även valutgången till Donald Trumps fördel, bland annat genom dataintrång och läckta interna partidokument. Det pågår flera utredningar om Rysslands agerande och inte minst eventuella kopplingar till Donald Trumps valkampanj. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har nu i uppgift att höja beredskapen i hela Sverige för att skydda det svenska valet.

Det är första gången MSB gör något sådant inför ett val säger Sebastian Bay som samordnar på myndigheten.

Sebastian Bay ska nu göra en turné till Sveriges alla kommuner för att skaffa sig en bild av hur de samarbetar och för att öka medvetenheten. MSB gör också en handbok till myndighetssverige. Henrik Aagard-Twetman, knuten också till Lunds universitet, arbetar med den. Han nämner ytterligare exempel på vad som skulle kunna hända - smutskastningskampanjer som multipliceras genom inställningar på internet, inte genom riktiga personer som håller med. Att skapa personer på nätet, till exempel experter som inte finns i verkligheten eller att skicka ut falsk information i en myndighets namn.

Henrik Aagard-Twetman gör en kartläggning av forskningsläget om påverkanskampanjer och det ska också finnas med i handboken. I valrörelsen i USA, som MSB alltså har studerat, blev det demokratiska partiet hackat genom att någon hanterat lösenord oförsiktigt.

Ryssland beskylldes för intrånget mot sitt nekande. Efteråt har det kommit fram att det tog lång tid för det demokratiska partiet att förstå att det hade utsatts för dataintrång och att FBI hade givit otydlig information. Senare kom det uppgifter från polisen att även det republikanska partiet hade hackats.

I Sverige är det säkerhetspolisen som har uppgiften att öka kunskaperna hos de politiska partierna. Partierna utbildar sina organisationer om risker och vaksamhet, men flera av dem har tackat nej till att medverka i det här inslaget och ingen vill tala specifikt om säkerhetsfrågor.

Alla har höjt garden, säger Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg och Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer ser stora risker för påverkan. Han misstänker att Ryssland har intresse av att agera.

Sverigedemokraternas kommunikationschef Joakim Wallenstein tror inte på någon rysk påverkan och är mer vaksam mot hackare eller infiltratörer i Sverige. Han säger att partiet är luttrat och alltid har hög beredskap. Sverigedemokraterna har bytt sina system efter en tidigare mailläcka och har tagit ett stort internationellt bolag till hjälp för att hindra intrång, säger kommunikationschefen.

Medan Säpo alltså har kontakten med partierna, så har MSB ansvar för säkerheten hos myndigheterna och samarbetet ska vara brett.

 – MSB har också gjort upp med till exempel Facebook om hur man ska hantera om någon skulle försöka sprida desinformation via dem från olika myndigheter, det som MSB har huvudansvar för, säger Sebastian Bay.

MSB har inte alltså inte sett något konkret hot mot det svenska valet och bedömer valsystemet som mycket robust. Så frågan är varför myndigheten drar igång hela projektet. 

– När man tittar på risker, även om risken är låg, men om konsekvensen är stor så kan man behöva agera ändå, det är där vi är i dag. Vi har inga tydliga indikationer på att detta skulle ske, men om det skulle ske så skulle konsekvenserna vara så pass omfattande att vi behöver bedriva ett förebyggande arbete, säger Sebastian Bay.  

Vilka är de allvarliga konsekvenserna? 

– Förtroendet för valresultatet är en grundsten i vår demokrati, vi måste kunna lita på att när vi går och röstar att valresultatet är rättvisande, säger Bay. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".