Moldavien
1 av 3
Mellan sessionerna pågår intensiva diskussioner mellan regeringsdelegaterna och civilrättsorganisationerna från Moldavien. Foto: Maria Persson Löfgren/Sveriges Radio
Moldavien
2 av 3
Moldaviska delegationens ledare i FN förhören Dorin Purice. Foto: Maria Persson Löfgren/Sveriges Radio
Moldavien
3 av 3
Promo-LEX advokater Vadim Vieru och Nicoleta Hriplivii arbetar med människorättsbrott i Moldavien. Foto: Maria Persson Löfgren/Sveriges Radio

Moldavien testas i FN

"Vi kallar det för vårt Watergate"
7:38 min

Ett sätt att bryta med det sovjetiska förflutna är genom att skriva under FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Moldavien ratificerade konventionen 2006, men har inte helt levt upp till förpliktelserna. Särskilt ett fall, där en 31 årig man slogs ihjäl i häktet, har uppmärksammats.

Moldavisk polis jagar en fortkörare, som inte bara riskerar sitt eget utan andras liv också. Allt filmas. Senare i polisbilen hörs den gripne 31 årige Andrei Braguta upprepade gånger fråga varför de filmar honom. Filmandet fortsätter på polisstationen och i den häktescell där Andrei, nu mycket uppjagad, placeras tillsammans med några andra män. Tio dagar senare är Braguta död, efter att ha misshandlats flera gånger i cellen och även av häktesvakter. 

Det visar sig senare att Braguta var diagnostiserad med schizofreni. Vadim Vieru är advokat från moldaviska Promolex och han representerar familjen i fallet Braguta.

– Vi kan kalla det för vårt Watergate när det gäller vårt rättssystem, säger Vieru. Fallet visar på de stora bristerna i vårt rättssystem. Trots att han under de tio dagarna sökte hjälp mer än 100 gånger hos vakter och polis fick han ingen hjälp och ingen rapporterade om hans skador eller misshandeln, fortsätter han.

Vieru finns på plats i Geneve när den moldaviska regeringsdelegationen ska presentera sin rapport inför FN:s kommitté mot tortyr. Många av de frågor som kommittémedlemmarna ställer till den moldaviska delegationen handlar om fallet Braguta. Men där finns också andra detaljerade kritiska frågor om varför Moldavien underlåtit att följa den konvention, som landet ratificerade  2006. Konventionen mot tortyr är en av 13 konventioner eller traktat, som Moldavien ratificerat. Bland de forna Sovjetländerna har Ukraina ratificerat flest med 16, Lettland och Azerbadzjan har ratificerat 15 av de totalt 18 konventionerna. Men det ska inte ses som ett mått på hur människorätten respekteras i länderna. USA och Malaysia har till exempel bara ratificerat fem av konventionerna. När ett land ratificerat görs regelbundna uppföljningar av hur landet efterlever konventionen. Moldavien skärskådas i två dagar i Geneve.

Den moldaviska delegationens ledare vice inrikesministern Dorin Purice är trots de kritiska frågorna mycket upprymd.

– Det är helt fantastiskt för oss att få hålla sådana viktiga diskussioner, det är utmanande för oss som ett ungt land präglat av postsovjetisk påverkan och minne, säger Purice.  Under de två dagar han är i Geneve byter han post från vice inrikesminister till apolitisk statssekreterare, ett tecken på hur den unga statens struktur fortfarande stöps om.

– Det hjälper oss att förändras, särskilt vad gäller mänskliga rättigheter och tortyr. Det är högprioriterat för vårt land och en möjlighet att justera vår politik och taktik, fortsätter Purice. Han hävdar att frågorna och diskussionerna bidrar till förändringen.

Moldavien har också en frusen konflikt i form av utbrytarrepubliken Transnistrien, som stöds av Ryssland. Purice och de andra delegaterna låter förstå att utbrytarna är en orsak till varför förändringarna tar tid eller förhindras.

– Ja, vi säger det, men det är inte ett huvudproblem för oss, men ändå ett stort problem, svarar Purice. Vi har inte lagligt tillträde dit och vi kan inte skydda invånarna där. Men det finns också problem kopplade till korruptionen och mentaliteten. Vi är ändå på rätt väg och vi har stöd från EU, till exempel när det gäller förändring av polisväsendet, så jag är optimistisk om att inom några år ha nått våra mål, säger han.

Frågorna kommer på olika språk, här är det den mexikanske vice ordföranden i FN-kommittén Herrera, som ställer flera detaljfrågor till moldavierna. Herrera förklarar senare att det inte är meningen att länderna ska känna sig ställda mot väggen utan arbetet med förändringar måste få ta tid, men att respekten för FN-systemet kan ge resultat. I salen finns flera frivilligorganisationer, som arbetar med mänskliga rättigheter och specifikt tortyr. Promolexs advokat Vadim Vieru är inte helt nöjd.

– Min personliga uppfattning är att de närmaste fyra åren kommer inte seriösa reformer att ske, för det centrala budskapet från moldaviska delegationen är att det mesta är okej och vi redan har adekvat lagstiftning. Några enstaka fall är undantag, enligt dem. Men jag anser att det saknas ett systemskifte, säger han.

– Vi hoppas att de lyssnar på oss, men de måste erkänna det civila samhällets roll i högre grad. En del reformer, som beslutades, har inte genomförts. Fallet med Braguta är ett typiskt exempel på att systemet inte förändrats i grunden, så som krävs, fortsätter han.

När det gäller Transnistrien företräder Promolexs advokater också invånare från utbrytarområdet, Vieru betonar att hans grupp inte är politisk utan främst ser till fall där mänskliga rättigheter brutits.

– Vi har 100 fall just nu som sänts till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, totalt handlar det om 3 000 människor som vi representerar. Många av fallen rör bönders markrättigheter, säger han. Vår största begränsning är att vi är så få advokater och vi arbetar inte heltid med de här fallen, ibland företräder vi människor utan ersättning, så mycket av vårt arbete måste ske vid sidan av arbete där vi har en inkomst, säger han. Ingen har än så länge dömts för 31 årige Andrei Bragutas död i häkte. En domare, som beslöt att placera Braguta i häkte, trots att han var psykiskt sjuk, har friats.

Kvar finns åtal mot några medfångar och poliser, men den officiella dödsorsaken anges fortfarande som lunginflammation.    

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".