Sedan augusti 2016 vajar den kinesiska flaggan invid den grekiska utanför hamnmyndighetens kontor i Piraeushamnen.
1 av 3
Sedan augusti 2016 vajar den kinesiska flaggan invid den grekiska utanför hamnmyndighetens kontor i Piraeushamnen. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Piraeushamnen i Aten ska enligt kinesiska planer bli landets nya väg in i Europa.
2 av 3
Piraeushamnen i Aten ska enligt kinesiska planer bli landets nya väg in i Europa. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Giorgos Gogos, hamnarbetarförbundets ordförande, har ingenting emot de kinesiska pengarna men han oroas över löner och arbetsvillkor.
3 av 3
Giorgos Gogos, hamnarbetarförbundets ordförande, har ingenting emot de kinesiska pengarna men han oroas över löner och arbetsvillkor. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Kina investerar kraftigt i Grekland – och vill vidare in i Europa

"Rädda för att de ska lägga ut verksamheten på entreprenad"
9:43 min

Förra året blev det statsägda kinesiska bolaget COSCO majoritetsägare i en av Europas största hamnar – Piraeushamnen utanför Greklands huvudstad Aten. Från kinesiskt håll beskriver man nu den grekiska hamnen som Kinas "port in i Europa" och ett viktigt led i den stora infrastruktursatsningen som ofta kallas den nya Sidenvägen. Från grekisk sida är man mestadels positiv – men vissa orosmoln finns.

Klockan slår 11 i Piraeushamnen utanför Aten och precis som vid varje hel- och halvslag klingar en bit ur den klassiska sången "Barnen av Piraeus". Klockan placerad ovanpå en sedan flera år förfallen silo har slagit sedan 1960-talet men nu är det nya tider.

Hamnarbetarförbundets ordförande Giorgos Gogos rullar en cigarett och pekar över vattnet, till en annan del av hamnen. Där ligger huvudkontoret för Piraeus hamnmyndighet. Sedan ett drygt år är det kineserna som styr där.

Giorgos Gogos berättar hur de bara några dagar efter öppnandet prydde huvudkontoret med kinesiska tecken och Kinas flagga invid den grekiska. Som ville de säga: Vi är här nu.

– Det är väl ingen jättestor sak, men det säger något om attityden, säger Giorgos Gogos.

Den kinesiska närvaron i Greklands största hamn är inte ny. Sedan 2009 hyrs stora delar av hamnen ut till COSCO och när hela det statliga hamnbolaget skulle säljas stod kineserna först i kön. Sedan augusti 2016 äger man 51 procent av hamnen, om fem år är det meningen att ägarandelen ska stiga till 67 procent.

– Vi ligger i deras väg, säger hamnarbetarförbundets ordförande Giorgos Gogos och just så är det: Piraeushamnen i Grekland har av Kina ringats in som ett centralt transportnav för den gigantiska infrastruktursatsningen ”one belt one road”, ibland också kallad den "nya Sidenvägen" och som på ett effektivare sätt ska föra kinesiska varor och tjänster till bland annat Europa.

– Kinesernas plan är en ny järnväg med start i Piraeus och med slutmål Budapest i Ungern. Här ska varor från Kina och hela Asien fraktas upp genom Europa. Piraeushamnens geografiska placering är av största vikt för handeln och ur ett geopolitiskt perspektiv, säger George Tzogopoulos, Kinaexpert vid Eliamep, ett grekiskt forskningsinstitut för internationella relationer. Han har också startat nätportalen ”China and Greece”, och så skriver han i kinesisk press om omvärldens syn på Kina.

Någon ny järnväg är inte på gång i Grekland än. Men nyligen började man i Serbien bygga sin del av den Kinafinansierade järnväg som ska korta ressträckan mellan Belgrad och Budapest med flera timmar.

George Tzogopoulos beskriver de kinesiska satsningarna i Grekland som något som båda sidor vinner på: Kina genom att man öppnar en ny väg in i Europa och i Grekland är alla sorters investeringar välkomna efter flera år av ekonomisk kris.

Fast under några vår- och vintermånader 2015 var det orosmolnen som dominerade efter att vänsterradikala Syriza bildat regering i Grekland. Bland annat med löfte om att stoppa alla utförsäljningar av statliga bolag, som den statsägda Piraeushamnen utanför Aten.

Först i raden av utländska diplomater att besöka den då nytillträdde premiärministern Alexis Tsipras var Kinas Greklandsambassadör och det sades efteråt att privatiseringen av Piraeushamnen stod högt på dagordningen.

Under den här tiden fanns också hotet om ett grekiskt utträde ur eurozonen om landets regering inte lyckades komma överens med sina internationella långivare.

– I början av 2015 ringde Kinas premiärminister flera gånger till Tysklands förbundskansler Angela Merkel och till Frankrikes dåvarande president Francois Hollande och oroade sig: skulle Grekland stanna kvar i eurozonen eller inte? Säger George Tzogopoulos.

Den grekiska regeringen tvingades snart ta tillbaka många av sina vallöften, som utförsäljningsstoppet av statliga bolag.

På sin terass med utsikt upp mot Akropolis sitter Costas Douzinas, parlamentsledamot för regeringspartiet Syriza och ordförande i parlamentets utrikesutskott och säger att visst finns där bilden av den rike mannen som kommer och köper upp den fattige mannens tillgångar till ett lågt pris.

– Nykolonialism eller inte? Det är i alla fall inga kolonisatörer som kommer med arméer och kanonbåtar för att se till att deras investeringar bär frukt, säger Costas Douzinas.

Själv ser han inga farhågor kring Kinas satsningar i Grekland. Det här handlar om handel och ekonomi, inte politik, säger Costas Douzinas.

Fast andra har oroat sig. Hur kom det sig, till exempel, att Grekland, kort efter premiärminister Alexis Tsipras besök i Peking i våras, lade in sitt veto mot ett gemensamt EU-uttalande där man kritiserade Kina för att bryta mot mänskliga rättigheter?

Det grekiska vetot möttes av glada tillrop i Kina medan Tysklands förbundskansler Angela Merkel som svar på en fråga om det grekiska agerandet sade att "Europa måste tala till Kina med en röst".

Men med vilken rätt kritiserar EU Grekland för det här? Undrar Costas Douzinas. EU, som under flera år bidragit till den åtstramningspolitik som slagit ut en fjärdedel av Greklands ekonomi?

– Det är fult att anklaga Grekland för att man nu har lyckats få till en bra handelsrelation med Kina, säger Costas Douzinas.

I Piraeushamnen lägger passagerarfärjorna från de grekiska öarna till. Meningen är också att den kinesiska turismen till Grekland ska öka. Nyligen startade Air China den första direktflyglinjen mellan Peking och Aten. Från flygplatsen ska de kinesiska kryssningsturisterna kunna åka direkt hit till hamnen och vidare ut i den grekiska övärlden.

Giorgos Gogos, hamnarbetarförbundets ordförande, har ingenting emot de kinesiska pengarna. Det han oroas över är vad det kinesiska ägandet betyder för löner och arbetsvillkor.

– Bland annat är vi rädda för att de ska lägga ut verksamheten på entreprenad. Hittills har de sagt att det inte kommer att ske, men vi känner oss fortfarande inte helt säkra, säger Giorgos Gogos.

Kineserna, säger han, är inte så mycket för dialog. Och det skapar en osäkerhetskänsla.

– De har ingen vana vid att sitta ner kring ett bord och lyssna på alla sidors argument, säger Giorgos Gogos och kör iväg på sin motorcykel i Piraeushamnen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".