Konsthall i Louvre Abu Dhabi.
1 av 3
Konsthall i Louvre Abu Dhabi. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio.
Exteriör Louvre Abu Dhabi.
2 av 3
Exteriör Louvre Abu Dhabi. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio.
Exteriör Louvre Abu Dhabi.
3 av 3
Exteriör Louvre Abu Dhabi. Foto: Naila Saleem/Sveriges Radio.

Louvre Abu Dhabi vill berätta mänsklighetens historia

"Det första av en ny generation museer som omprövar det globala historieberättandet"
7:21 min

Museet slog upp portarna för allmänheten i höstas och vill arbeta på ett sätt som är relativt nytt, och som verkar inspirera fler institutioner runt om i världen. Det uttalade målet är att berätta hela mänsklighetens historia, och visa på likheter mellan civilisationer, snarare än på skillnader.

I höstas slog Louvre Abu Dhabi upp portarna för allmänheten. Argument för och emot projektet har inte saknats; Frankrike säljer ut sitt kulturarv ansåg delar av den franska kulturvärlden. Andra har lyft en kolonial aspekt på projektet och menar att nu går återigen de västerländska idealen på export.

Medan museer som Louvren i Paris och British Museum i London en gång skapades för att visa upp vetenskapliga rön och för att klassificera föremålen har Louvre Abu Dhabi som uttalat mål att istället berätta hela mänsklighetens historia och visa på likheter snarare än skillnader mellan civilisationer.

Och det här är ett relativt nytt sätt att arbeta på som verkar inspirera fler institutioner världen över.

– Jag tror att det finns behov av den här sortens museum, kanske blir Louvre Abu Dhabi det första av en ny generation museer som omprövar det globala historieberättandet, säger Jean-François Charnier som är vetenskaplig chef på franska museisammanslutningen Agence France-Muséums som företräder de tretton franska museer som deltar i Louvre Abu Dhabi-projektet.

Han är på språng mellan museets olika salar, när jag undrar om fler samarbeten av det här slaget är att vänta. Men vad menar han med att det finns ett behov av den här sortens museum?

– Vi lever i globaliseringens tidevarv men de stora museerna är inte i samklang med sin tid. De byggdes för flera hundra år sedan och utformades för att visa upp vetenskapliga rön och klassificeringar av konstföremål. Det här är varken modernt eller vad publiken vill ha av sina museer, säger Jean-François Charnier. 

Fler verkar dela den tanken. När British Museums chef Hartwig Fischer i somras berättade om utvecklingsplanerna för sin institution berörde han samma tema. Vi vill att ett besök i vår samling ska vara som en upptäcktsresa och ett lärande för alla. Detta innebär att ett nytt narrativ för samlingen behövs där man trycker på att kulturerna är sammanlänkade, skrev museet i ett pressmeddelande men vad det innebär mer konkret vill man i nuläget inte svara på.

Även på Museum of Modern Art, Moma i New York tänker man om när det gäller hur konsten ska presenteras i och med att museet byggs ut och renoveras. Kronologiska och tematisk utställningsrum är tanken med plats för fler kvinnliga konstnärer och andra artister som varit underrepresenterade.

– Det finns en global trend där man försöker gå bortom det gamla sättet att presentera konstföremål på, säger Christopher Marshal som är professor i konsthistoria och museistudier vid Melbournes universitet.

Han har nyligen sett Louvre Abu Dhabis första permanenta utställning, och tycker att museet lyckats väl i sin ansats att utgå från mänsklighetens historia. Som exempel tar han den inledande salen, den stora vestibulen, där man i en av glasmontrarna kan se tre konstföremål som hyllar moderskapet; den ena en bronsfigur från Egypten 800-400 år före Kristus som föreställer gudinnan Isis som ammar sin son Horus. Till vänster om henne finns en elfenbensfigur från 1300-talet som förställer Maria och barnet och till höger om Isis en träfigur föreställande mor och barn från Yombekulturen i Kongo. Museet förklarar inte de här verken utan uppmanar besökarna att själva fundera över likheterna.

– Det kan tyckas självklart men det här är inte så vanligt på museer, och särskilt inte att det är själva grunden som vägleder dig igenom en utställning, säger Christopher Marshal.

Men varför behöver vi egentligen det här nya sättet att organisera konstföremål på?

– Detta behövs för vi lever inte längre i en värld där maktens centrum definieras av västvärlden och städer som London, Paris och New York, säger Christopher Marshal och fortsätter.

– Det radikala med detta och som redan påverkar museer är tanken att god konst inte började i och med den grekiska traditionen för att sedan nå sin höjdpunkt under Napoleons styre, säger han.

Nej fantastisk konst har skapats och skapas överallt och därför behöver vi mer än någonsin en analys som ser parallella utvecklingar menar Christopher Marshal.

Han tar ännu ett exempel från Louvre Abu Dhabi. I en av salarna visas föremål från de stora monoteistiska religionerna men istället för som brukligt sätta de kristna föremålen i centrum av berättelsen så står de nu jämte föremål från de andra trosinriktningarna. I ett mörklagt rum visas så en sida ur Blå koranen från 900-talet, en gotisk bibel från 1200-talet och torarullar från Jemen från 1498 bredvid varandra.

Så till frågan om det finns risk för en slags nykolonisering när västerländska kulturinstitutioner inleder samarbeten och öppnar filialer världen över. Frankrike hyr ut namnet Louvren i trettio år och sex månader, och därtill finns en ekonomisk överenskommelse om att låna ut konstverk i femton år samt att utbilda personal i Förenade Arabemiraten i hur man driver ett museum av den här digniteten. Och i den första upplagan av museets permanenta utställning är den franska prägeln tydlig. Men Jean-François Charnier, vetenskaplig chef på Agence France-Muséums, vill lyfta fram att detta både är ett franskt och arabiskt projekt.

– Det är både franskt och arabiskt. Arkitekturen är kontextuell och det tänkandet har även varit tongivande när utställningarna skapades, säger Jean-François Charnier.

Under de kommande åren måste Abu Dhabi köpa konstverk som kan ersätta de franska lånade verken och det kommer att sätta sin prägel på museets inriktning. I höstas köptes Leonardo da Vincis Salvator Mundi för 3,8 miljarder svenska kronor. Köparens identitet har varit oklar men tavlan kommer att visas på Louvre Abu Dhabi.

– Jag tycker att det både är ett post-klassicistiskt och post-kolonialt museum men för den sakens skull saknas inte påverkan från det koloniala arvet, säger Christopher Marshal som tycker att detta ändå är en liten fråga i sammanhanget. Då är det viktigare hur man lyckats ta platsen i beaktande och inbegripa den lokala och regionala kulturen menar han.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".