Kvinna med solglasögon i pannan.
Islands nya statsminister Katrín Jakobsdóttir ser realistiskt på den isländska politiken. Foto: Brynjar Gunnasrson/TT.

Möt Islands nya statsminister

"Jag ser regeringen som ett projekt som jag hanterar från dag till dag"
8:44 min
  • Efter stor politisk turbulens de senaste åren har Island fått en ny, synnerligen bred, koalitionsregering.
  • Man kan likna det vid en regering med vänsterpartiets Jonas Sjöstedt som statsminister och moderaten Ulf Kristersson som finansminister.
  • Fast på Island är statsministern en kvinna; Katrín Jakobsdóttir från partiet Gröna Vänstern.

Efter nyvalet i höstas är Islands parlament Alltinget mer splittrat än någonsin, med rekordmånga åtta partier.

– Det fanns inga uppenbara regeringsalternativ vare sig till höger eller vänster, så jag var redo att testa en ovanlig regering, säger Katrín Jakobsdóttir till mig. Och så har det blivit.

Hennes feministiska gröna vänsterparti regerar sedan drygt en månad tillsammans med sina tuffaste politiska motståndare i konservativa Självständighetspartiet. I regeringen finns även Framstegspartiet från den politiska mitten. På mindre än två år har två isländska regeringar fallit, och Katrín är ödmjuk inför uppdraget att hålla samman den här till synes smått osannolika koalitionen.

– Jag ser regeringen som ett projekt som jag hanterar från dag till dag, säger Islands nya statsminister. Hon medger att det i regeringens program finns kompromisser som har varit svåra att svälja för både vänstern och högern, bland annat om skatter och kampen mot klimatförändringar.

Kanske kan den ovanligt breda regeringen leda till en förändrad isländsk debatt, säger Katrín, en debatt som hon beskriver som mycket polariserad ända sedan den ekonomiska kraschen 2008. Den kastade Island in i en ekonomisk mardröm. Arbetslöshet och statsskuld sköt i höjden, vanliga islänningar förlorade runt en fjärdedel av sina disponibla inkomster.

– Det blev även en politisk chock, säger statsministern.

Misstroendet mot politiker är fortsatt stort på Island, med nordiska mått mätt. Enligt undersökningar är det en majoritet av islänningarna som åtminstone tror att deras politiker är korrupta och tar emot mutor.

Fast just Katrín Jakobsdóttir har i flera år varit den politiker som klart flest islänningar vill se som statsminister. Snart 42-åriga Katrín har en bakgrund som litteraturvetare och journalist, och som politiker vinner hon mycket på att, som det verkar, ha stått utanför de svindlande affärer som ledde fram till Islands bankkrasch.

Statsvetaren Silja Bára Ómarsdóttir vid Islands universitet säger att statsminister Katrín är extremt populär, att folk tror att hon är ärlig och etisk. Detta i ett land där de två senaste statsministrarna båda har fått mördande kritik, bland annat för att ha gömt undan familjeförmögenheter i skatteparadis. Regeringskrisen i höstas utlöstes av dåvarande statsministern Bjarni Benediktssons försök att hemlighålla hans pappas nära koppling till en dömd sexbrottsling. Men trots de upprepade stormarna kring Bjarni Benediktsson är han fortsatt ledare för sitt Självständighetsparti, han är även finansminister i Katrín Jakobsdóttirs nya breda koalitionsregering.

Islands statsminister försvarar sin kritiserade finansminister och säger att det viktiga är att förändra systemet. Hon syftar då på en utredning om de relativt nya reglerna för hur isländska parlamentariker ska redovisa bland annat sina ekonomiska intressen.

Statsvetaren Silja Bára Ómarsdóttir har vänstersympatier, och personligen ogillar hon att Gröna Vänstern har släppt in Bjarni Benediktsson och Självständighetspartiet i regeringen. Statsvetaren säger till mig att det här hjälper det konservativa partiet att tvätta av sig smutsen från de senaste årens skandaler. Samtidigt tror hon att den här regeringen har en bra chans att hålla mandatperioden ut, till skillnad från de två senaste isländska koalitionerna.

Även Sveriges Islandsambassadör Håkan Juholt tror att den nya regeringen kommer hålla, trots de uppenbart stora ideologiska skillnaderna mellan vänster och höger.

Islands tre regeringspartier är eniga om att deras land mår bäst av att stå kvar utanför Europeiska Unionen.

Däremot är regeringspartierna oeniga när det gäller säkerhet och militär. Gröna Vänstern är emot Islands medlemskap i militäralliansen Nato, men ser nu motvilligt att USA har fått ett förnyat militärt intresse för Island.

För tolv år sedan lade amerikanarna ner sin permanenta flygbas i Keflavik, men efter den ryska annekteringen av Krim talar experter om ökade geopolitiska spänningar runt Island. Silja Bára Ómarsdóttir, som forskar om internationella relationer, säger att USA oroas av att Ryssland på senare år har ökat sin militära närvaro i Nordatlanten, framför allt genom ubåtar.

Amerikansk militär planerar nu att rusta upp och bygga ut gamla flyghangarer på Island för att ge plats för fler och större plan som ska spana efter ryska ubåtar. Förstärkt amerikansk militär närvaro är en central del i Islands nationella säkerhetsstrategi som landets nya regering ska följa. Men i statsministerns röst går det att höra att hon egentligen ogillar det här, och hon vill tona ner betydelsen av den ökande militära aktiviteten på och runt Island.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir poängterar flera gånger att USA inte åter ska ha permanent militär personal på isländsk mark. Fast fler och större amerikanska militärplan lär det alltså bli.

Frågan är hur alla svåra politiska kompromisser kommer påverka statsministerns personliga popularitet. Opinionsmätningar tyder på att en stor majoritet av islänningarna hittills är nöjda med den nya regeringen, men Katrín Jakobsdóttir är inställd på att populariteten lär dala.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".