Valet i Venezuela: väljare pressas att rösta

9:18 min
  • Presidentvalet är på söndag och oppositionen är delad. Vissa stödjer Henri Falcóns beslut att kandidera och andra uppmanar till bojkott eftersom de tror att president Nicolás Maduro ändå kommer fuska till sig en seger.
  • Men socialistpartiet gör allt för att tvinga människor att rösta och rädslan och skepsisen är stor, rapporterar vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i Caracas.

Vi kan kalla henne Jennifer. Hon tar fram sin mobil och läser ett meddelande som nyss skickats ut till alla anställda på regeringsministeriet där hon jobbar.

”Varje avdelning ska välja ut en anställd som rapporterar in vilka som röstat. Det ska vara en lojal person”, står det i meddelandet. Jennifer är rädd för vad som händer om hon inte går och röstar på söndag. 

– En kompis jobbar på skattemyndigheten. Där avskedades 30 personer för att de inte röstade förra valet, säger Jennifer.

Hon tänkte låta bli att rösta trots hoten, eftersom hon ändå vill lämna Venezuela. Men biljettpriserna har skjutit i höjden de senaste veckorna, hon måste stanna ett tag till, och har inte råd att förlora jobbet. Inte så mycket för lönen som för gåvorna som de statsanställda får inför valet. 

– De ger oss mat, extra pengar, för ett par dagar sen fick vi en hel kartong ägg. Det kostar en förmögenhet, men jag är inte tacksam, för det tas ju från mina skattepengar, säger Jennifer.

Hon arbetar visserligen för regeringen, men stödjer inte längre president Nicolás Maduro. Och hon går motvilligt på socialistpartiets manifestationer.

– Vi måste skicka ett foto till vår chef som bevis på att vi varit där. Men jag blir förbannad när jag ser hur mycket pengar regeringen spenderar på att ordna flera stora manifestationer i veckan, samtidigt som gatorna är fulla av hungriga barn och människor som rotar i soporna efter mat, säger Jennifer.

– Var är mina chavistas? Mina revolutionärer! skriker mannen på scenen, och publiken ropar försiktigt tillbaka. Socialistpartiets kampanjavslutning i centrala Caracas är långt från det massiva folkhavet som sågs under Hugo Chávez glansdagar. Spridda öar av rödklädda statsanställda har samlats på avenyn, många av dem har bussats hit från andra städer. Som Iyano Carvallo.

Det är ett tvång att komma hit, men jag tycker det är bra. Om du arbetar på en statlig institution så bör du faktiskt stötta presidenten, säger Iyano Carvallo som arbetar på nutritionsinstutet. Hon ska rösta på Nicolás Maduro. 

– Tänk om oppositionen vinner, vad ska då hända med oss som stödjer socialistpartiet? Tänk om de stänger sjukvårdsklinikerna i de fattiga kvarteren, och de gratis universiteten, förr i tiden var det svårt att studera om du inte hade pengar, säger Iyano. 

Jag invänder att det ju varken finns några mediciner eller fungerande sjukhus kvar, och att universitetsundervisningen haltar eftersom både lärare och elever lämnat landet, eller har fullt upp med att jaga mat.

– Det är inte Maduros fel. Maduro må vara president, men han styr inte ensam. Det är korrupta människor runt honom som missköter ekonomin och stjäl resurser, mediciner, mat, säger Iyano.

– När jag hör folk som pratar illa om regeringen eller säger att de inte ska rösta på söndag så brukar jag svara: ”Aha, men du tar emot deras pengar, matlådorna, bidragen. Det är dubbelmoral”, säger Iyano Carvallo.

Det är kriminellt och grymt att använda mat som utpressning mot sin egen befolkning, säger Maria Corina Machado, när vi ses på hennes kontor strax efter manifestationen. Maria Corina tillhör den radikala högerkanten i venezolansk politik – hon var först med att kalla Maduro för diktator, och hon har länge hävdat att gatan, snarare än valurnorna, är enda sättet avsätta honom. 

– Jag uppmanar venezolaner att vägra rösta i det här valet. För oavsett vad de röstar på så kommer vi vakna på måndag till nyheten att Nicolás Maduro återvalts för sex år till, och jag hoppas att den nyheten kommer få rädslan att övervinna hungern, så att vi alla går ut för att störta Maduro, säger Maria Corina Machado.

– Men för ett år sedan sa du samma sak, då dog 165 personer, många av dem studenter som följde dina uppmaningar om att ta till gatan?

– Varje gång vi varit nära att störta Maduro i protester har svaga oppositionsledare börjat förhandla med regeringen eller gått med på att delta i fejkade val. Oppositionen har inte varit koherent, och därför har människor inte längre förtroende för oss, säger Maria Corina Machado.

I en annan del av Caracas samlas anhängare till oppositionspolitikern Henri Falcón för att skriva upp sig som vallokalsvittnen. En av dem är Rafael López.

– Enbart de partier som deltar i valet får ha vittnen och observatörer i vallokalerna. Så genom att delta kan vi avslöja regeringens fusk: ifall de fyller vallängderna med identiteterna från döda eller utflyttade personer, säger Rafael López, som trots sin skepsis stödjer Henri Falcóns beslut att delta i valet.

Han får medhåll av Jesús Torrealba, känd oppositionsledare som jag träffar några trappor upp på ett kalt kontor.

– En diktator kommer aldrig ge sitt folk perfekta förutsättningar för rösta bort honom. Titta bara på när Chile röstade om Pinochets fortsättning på presidentposten. Det var en ojämn kampanj, men demokraterna vann eftersom de var enade, säger Jesús Torrealba. Det här är en match med lutande spelplan och partisk domare, men så var det när vi vann parlamentsvalet 2015 också, så vi får inte sluta tro på att val kan göra skillnad, säger Jesús Torrealba, som bara fnyser åt Maria Corina Machados tal om koherens.

– Maria Corina Machado tillhör den delen av oppositionen som i flera år lovat att Maduro kommer falla inom ett par månader, veckor eller dagar, bara vi protesterar. De har sagt att Venezuela inte står ut med att vänta till presidentvalet 2018. Och nu, när det plötsligt är 2018, säger de att valet hålls för tidigt. Det är inkoherent, säger oppositionsledaren Jesús Torrealba, som uppmanar alla att rösta på Henri Falcón.

– Ifall Maduro vinner kanske han göra Venezuela till en enpartistat, eller sluta hålla direkta val. Det här kanske är vår sista chans att få demokrati på fredlig väg, säger Jesús Torrealba.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista