Harley Davidson vill undvika högre priser för sina köpare i Europa och planerar flytta mer produktion utomlands.
Harley Davidson vill undvika högre priser för sina köpare i Europa och planerar flytta mer produktion utomlands. Foto: TT.

Handelsbråket mellan USA och Kina

8:31 min
  • Under året har en handelskonflikt mellan världens två största ekonomier, USA och Kina, utvecklats. Handelstullar har införts och något slut på konflikten är än så länge utom synhåll.
  • En av grunderna till konflikten är den ojämna handelsbalansen, där USA importerar mycket mer från Kina än Kina gör från USA, och enligt USA beror det på att Kina inte spelar rent.
  • Forskaren Nicola Nymalm har studerat USA relation till Kina och lagt märke till att dagens konflikt på många sätt är slående lik den konflikt USA hade med Japan under 1980-talet. Hon säger också att argumenten som användes då kommer igen idag och de brister ofta i sin logik.
  • Vår reporter Johannes Ledel har grävt djupare i de historiska parallerna och vad man kan lära sig av dessa.

"Jag tror att om inte handeln är rättvis för alla så är den bara fri till namnet. jag kommer inte stå och se på när amerikanska företag gå under på grund av oschysst handelspraxis utomlands. Jag kommer inte stå och se på när amerikanska arbetare förlorar sina jobb därför att andra länder inte följer reglerna."

Året är 1985 och orden kommer från USA dåvarande president Ronald Reagan som talar till företagsledare på besök i Vita Huset.  Även om han inte säger vilket eller vilka länder han tänker på när han säger att vissa inte följer reglerna så är det en inte alltför vågad gissning att säga att det är Japan han har i huvudet. Ett land som då hade haft flera decennier av snabb ekonomisk utveckling och som växt till att bli världens näst största ekonomi, och därför börjat utmana USA inom allt fler områden.

Japan är samtidigt en av USA:s största handelspartners, men en sak sticker i ögonen på den amerikanska administrationen. Japan exportar väldigt mycket till USA än vad USA exportar till Japan, och en av de främsta anledningarna till det säger man är att Japan inte spelar rent.

Tre decennier senare står Donald Trump i den gamla industristaden Monessen i delstaten Pennsylvania under slutspurten i det amerikanska presidentvalet och talar om att han ska skydda amerikanska jobb från de länder som fuskar i världshandeln. Men det är inte Japan som står i fokus längre, utan en av Japans grannar. Kina som i början av 2010-talet gick om Japan och idag är världens näst största ekonomi.

 "Vi kommer att stå upp emot handelsfusk. Fusk. Fuskare, det är det som de är. Vi kommer att stå upp emot handelsfusk varsomhelst och överallt där det hotar amerikanska jobb,” sade Trump under talet.

Nicola Nymalm är forskare vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm och hon har ägnat mycket tid åt att jämföra  USA:s nuvarande relationer till Kina, med USA:s tidigare relation till Japan. Hon berättar att man kan säga att USA under flera decennier på olika sätt varit i konflikt med det land som varit dess ekonomiska huvudkonkurrent.
 
Förut var det Japan, men sedan ersattes Japan av Kina.

Enligt Nicola Nymalm är det lätt att hitta slående likheter mellan den konflikt vi ser mellan USA och Kina idag och den som utspelade sig mellan USA och Japan under framförallt 1980-talet. Då var många oroade för Japans uppgång och idag syns en liknande rädsla för hotet från Kina. Flera forskare har till exempel noterat likheterna i den misstänksamhet som idag riktats mot kinesiska investeringar i USA med den som fanns mot japanska investeringar under 80-talet.

En av kärnpunkterna i konflikten var då, precis som nu, handelsbalansen mellan länderna. Det faktum att Japan exporterade mycket mer till USA än vad USA exporterade till Japan kunde tas som intäkt för att Japan inte spelade rent.

- Samma anklagelse gjordes. Det var att obalansen fanns för att Japan höll på med orättvisa handelsåtgärder. En återkommande fras är att "om det var lika villkor, så hade situationen varit helt annorlunda", säger Nicola Nymalm.

Reagan införde precis som Trump-administrationen gjort en rad åtgärder för att jämna ut handelsbalansen. Bland annat så pressades Japan att begränsa exporten av japanska bilar och för att skydda skydda den amerikanska ikonen Harley Davidson infördes 1983 en tullavgift på 45 procent på japanska motorcyklar. Just Harley Davidson har också blivit ett återkommande namn i båda handelskonflikterna, och att Trump till viss del inspirerats av Reagan blev tydligt just när han som nytillträdd president mötte Harley Davidson vd i början av 2017 och var tydligt med att han ansåg att den amerikanska motorcykelstillverkaren räddats av Reagans tullar.

Tidigare har många bedömare sagt att konflikten mellan USA och Japan var annorlunda eftersom den till stor del handlade om konkurrensen inom högteknologiska branscher, men allt eftersom Kina satsat på att bli ledande inom olika tekniska områden så har även den skillnaden börjat försvinna. Till exempel så var en betydande del av de tullavgifter som Trumpadministartion annonserade i juni inriktade på olika tekniska produkter, och 1987 lade Reagan en tullavgift på 100 procent på japanska halvledare, som är en nyckelkomponent i mycket modern elektrisk utrustning.

Konkurrensen på en tekniska arenan verkar också ha en särskilt förbittrande effekt på relationerna, enligt Nicola Nymalm som tror att det till stor del har att göra med att det utmanar den amerikanska självbilden. I USA tänker man att man inte bara har den största militären, utan också den största ekonomin och ett överlägset politiskt system och därför också borde stå för de största framstegen.

- Det har att göra med idén om amerikansk exceptionalism, säger Nicola Nymalm.

Men även om likheterna är många så är det enligt Nicola Nymalm svårt att dra några slutsatser om vart dagens konflikt är på väg, eftersom det också finns en del avgörande skillnader.

Men en lärdom som Nicola Nymalm tycker att folk bör bära med sig är att en ojämn handelsbalans, som varit i fokus i båda konflikterna, inte nödvändigtvis betyder att ena sidan spelar ett fulspel. Det kan exempelvis också vara ett tecken på att den ekonomin som importerar mest också gör det för att dess ekonomi går bättre och folk konsumerar mer. Hon säger samtidigt att det antagligen finns legitima problem med handeln mellan Kina och USA och det var också så under konflikten med Japan.

Men det kan lätt bli missvisande när politiker bara tittat på handelsbalansen och pekar fingret mot de handelspartner där det största underskottet finns.

- Men det är inte så svart och vitt som att säga att Kina är ansvarig för alla jobb som förvunnit i USA tillverkningsindustri. Det argument gjordes även förr och det stämde inte då heller.

Ronald Reagan och Donald Trump skiljer sig också åt en del. Gemensamt har de förstås sina bakgrunder i nöjesbranschen, men Reagan var åtminstone i tal var en mycket stark förespråkare för frihandel och även om ett flertal handelshinder infördes under hans tid vid presidentposten så uttryckte han ofta en motvillighet mot användandet av straffåtgärder i handeln, och han talade om hur handelskrig skadade alla inblandade.

I ett radiotal från 1987 berättade han om sina egna minnen av tidigare handelskonflikter och tullar. Men hans minnen präglades inte av hur effektiva det varit utan mer av vilken skada tullavgifter åsamkat den amerikanska ekonomin på 1930-talet.

"Jag är gammal nog att komma ihåg den senaste gången en så kallad tuff handelslag antogs av kongressen. Den kallades Smoot-Hawley och den gav oss, eller åtminstone fördjupade, den stora depressionen under 1930-talet. Vägen upp och ur handelsunderskottet är inte protektionism. Inte att försöka sänka konkurrensen utan istället ligger svaret i att förbättra våra produkter och öka vår export. Staten borde försöka skapa förhållanden där fri handel blomstrar", sade Reagan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".