Snabb ökning av fetma

8:20 min
  • I dag inleds ett högnivå möte i FN i New York, om hur den snabba ökningen av fetma i världen ska stoppas. Världsledare söker desperat efter lösningar som ska rädda en allt mer ansträngd vårdbudget framöver.
    Amsterdam är sannolikt den enda huvudstad i världen som lyckats vända barnfetmakurvan nedåt. På tre år har andelen barn som är överviktiga minskat från 21 till 18 procent.
  • Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff rapporterar.

Hör Claude Marcus, överläkare på Karolinska Sjukhuset i Huddinge.

– Vi var bland de tre låg- och mellanstadieskolorna i Amsterdam med tjockast barn, berättar gympaläraren Wilbert Sawat på De Achtsprong-skolan som ligger i den fattiga marginaliserade invandrartäta förorten Bijlmer.

Var tredje barn var överviktigt eller led av fetma, men siffrorna har sjunkit sedan man gick med i Amsterdams program för hälsosam vikt för fem år sedan. Eleverna äter numer frukost innan de kommer till skolan, och frukt till förmiddagsmellis och dricker bara vatten eller mjölk, inte läsk eller juice till lunchlådan hemifrån som förr.

Eleverna har också fått lära sig hur man lagar nyttigt på hemkunskapen och upptäcka skräpprodukter när man läser innehållsförteckningen noga. De har gympa två gånger i veckan och leker ute varje rast och har gratis sportaktiviteter efter skolan.

Maretio Huur, en smal 11-åring med afrohår och dataspelströja, gillar det nya programmet där klasskompisarna fått bättre hälsa och färre är överviktiga. Han tycker också det är okej att man inte längre får ta med mer än en sockrig sak att bjuda sina kompisar på när man fyller år, och så är det lättare att hänga med på lektionerna när man rör sig mycket på rasten.

Trebarnsmamman Rizairis Lacroes sitter i föräldrakommittén och erkänner att före programmet började på skolan så drack hon mycket läsk och juice, men numer är det bara vatten som gäller även för henne efter att hon såg affischen i skolentrén hur många sockerbitar det är i varje flaska. Visst knorrade vissa föräldrar i berättar säger Rizairis Lacroes, men nu verkar alla ha accepterat de nya skolreglerna, hälsosammare val är den nya normen.

– Alla i samhället runt barnen måste med om vi ska lyckas med det här, förklarar Oscar Hulscher som jobbar i området runt skolan med att få lokala organisationer på tåget och föra upp till projektledningen vad folk i just det här området behöver för hjälp för att lyckas ge barnen en hälsosammare miljö.

– Ni måste hjälpa oss vi har förlorat ett stort antal församlingsmedlemmar i typ två diabetes och hjärtinfarkt, vi är rädda, förklarade en stor frikyrka i området som hörde av sig.

Prästerna utbildades i vad som är nyttig mat och vikten av att röra sig och deras budskap verkar nå fram bättre än vad vården lyckas med enligt samordnaren Oscar Hulscher.

– Vad jag gör, säger barnsjuksköterskan Siegnella Concincion, när jag gör hembesök hos familjer med överviktiga barn, är att inte prata om hälsosam vikt, utan om att fetman gör att barnet ofta är mobbat och deprimert. Det ser föräldrarna och vill hjälpa barnet med.

Men i många familjer finns mer pressande frågor som samhället måste hjälpa dem med först, skuldsanering och arbetslöshet till exempel, för att de sedan ska vara mottagliga för hälsoråd. Samtidigt behöver miljön runt om bli mindre fetmaframkallande.

Kriminella gäng måste bort så att barnen får lov att gå till fotbollsplanen och det måste byggas säkra cykelvägar till skolan. Alla stadsförvaltningar hjälps åt i det omfattande hälsoprogrammet med 50 miljoner i årsbudget. 

Projektet har lyckats få flera stora livsmedelskedjor i Amsterdam att ändra så de placerar skräpmaten högre upp på hyllorna, och börjat ge extrapris på nyttiga varor istället till barnfamiljer. Emma Coles, hållbarhetschef på mataffären Marqt, berättar att man bestämt sig för att rensa i skräpmatssortimentet riktad till barn. Energidryckerna är till exempel helt slopade.

Amsterdam har också valt att stoppa reklam till barn för skräpmat på alla ställen de kontrollerar, som simhallar, kollektivtrafik, sporttävlingar, museum och så vidare berättar kommunikationsansvarige Anne Hofstede.

– Vi vill att Coca Cola och Nestle håller sig borta från våra barn, säger Anne Hofstede på Amsterdams program för hälsosam vikt .

– Svenska städer skulle lätt kunna följa Amsterdams exempel, anser professor Jaap Seidell vid Vrije universiteit.

Våra samhällen är ganska lika. Han har bott och forskat i Göteborg tidigare. Jaap Seidell är en av flera hundra forskare som nu följer Amsterdams barn för att se hur det går med vikten. Det tar en generation att nå normala nivåer av övervikt igen, därför välkomnar han att projektet har rejäl finansiering under 20 år.

Jaap Seidell gör en liknelse, att det det behövs byggas en mur av 100 olika sandsäckar för att hålla fetmavågen ute, så forskarna kommer nog aldrig kunna peka ut vilka enskilda åtgärder som var allra viktigast.

– Att bara inför läskskatt eller förbud mot barnreklam hjälper inte, enligt Jaap Seidell. Det behövs ett stort batteri åtgärder.

Så vad tror han att det pågående högnivåmötet i FN i New York kommer att leda till, där just den globala fetmaepidemin står högst på agendan?
Nej professor Jaap Seidell har inte några höga förhoppningar att världsledarna ska kunna stå emot läkemedelsindustrins intresse om att sälja mer kolesterolsänkare, och livsmedelsjättarna motvilja att låta sina sockerstinna produkter regleras.

Jane Pilkington som är folkhälsochef i Manchester och som liksom jag är på besök i Nederländerna för att ta reda på hur Amsterdam lyckats vända barnfetmakurvan nedåt, hon har heller inte några större förhoppningar att FN-mötet ska åstadkomma en hälsorevolution.

För Manchesters folkhälsochef Jane Pilkington är det tydligt att det är städerna som kommer att gå först när det gäller att vända barnfetman precis som i klimatfrågan och hon hoppas att Manchester kan följa i Amsterdams fotspår.

– Om barnen fortsätter vara kraftigt överviktiga resten av sina liv så lever de i snitt 14 år kortare, det är en tickande bomb, avslutar Jane Pilkington.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista