Tio år sedan Islands finanskrasch

10 min
  • Kraschen ses som en av de värsta i världen i relation till ett lands totala ekonomi. Krisen som följde ledde bland annat till att tusentals islänningar förlorade sina hem och till ett kraftigt ökat politikerförakt i landet.
  • Nationen Island har återhämtat sig oväntat bra från krisen, ekonomiskt sett. Däremot finns det isländska familjer som ännu sitter kvar i skuldfällan.
  • Vår korrespondent Jens Möller har besökt Reykjavik.

Jag kliver in i Hafþór Ólafssons villa i en av Reykjaviks förorter.

Klara dagar kan man från vardagsrummet se vulkanen med tungvrickarnamnet Snæfellsjökull, den som i en bok av Jules Verne används som väg in mot jordens medelpunkt.

Hafþórs hustru Ásta Lóa Þórsdóttir är lärare. Tillsammans köpte de det här huset 2007. Men drygt ett år senare slog skuldfällan igen rejält när kraschen drabbade Island. Det blev början på familjens kamp som fortfarande pågår, tio år senare.

Ásta Lóa beskriver det som att en giljotin konstant hänger över huvudet, vi vet aldrig när vi ska bli utkastade från vårt hem.
Hon och maken var i 40-åldern när de köpte huset och flyttade in med sina två söner. De lånade till drygt hälften av köpesumman på 54 miljoner isländska kronor, i dag motsvarande runt 4,3 miljoner svenska kronor. Fast lånet var kopplat till två utländska valutor.

Det verkade förmånligt, men när kraschen kom 2008 föll isländska kronan som en sten. Det fick banken att mer än dubbla lånesumman, till närmare 6 miljoner. Plötsligt var alltså lånet betydligt större än värdet på hela huset.

Läget kändes hopplöst, familjen tänkte i princip lämna huset och ge nyckeln till banken. Fast banken gav en respittid på några månader i ett Island präglat av bråddjup kris. En lånedriven spekulationsbubbla hade spruckit med en jättesmäll i början av oktober 2008.

Landets tre gigantbanker gick omkull, och det fick dåvarande statsministern Geir Haarde att avsluta ett tv-tal den 6 oktober 2008 med de ödesmättade orden "Guð blessi Ísland" - Gud välsigne Island.

Krisen som följde ledde till fyrfaldigad arbetslöshet i landet. Inflationen sköt i vädret när valutan rasade i värde. Islands BNP föll kraftigt, mängder av företag gick i konkurs och islänningarna protesterade högljutt framför parlamentet Alltinget.

Massdemonstrationerna tvingade Islands högerregering att avgå knappt fyra månader efter kraschen, i januari 2009.
Husägare som Hafþór och Ásta Lóa kastades mellan hopp och förtvivlan. Domstolar och regering fattade en rad beslut som ömsom gynnade, ömsom missgynnade husägare med stora lån.

Lånen skrevs ner och sedan upp igen på sätt som paret ser som både orimligt och olagligt, även om banker och myndigheter sannolikt har en annan bild av verkligheten.

Paret har kämpat, och kämpar fortsatt, för rätten till det hus de en gång köpte. Ásta Lóa ser de tio åren som förlorad tid, där familjen inte har kunnat komma vidare i livet.

Rösten stockar sig och tårarna blänker när Ásta Lóa talar om allt familjen kunde ha gjort om det inte hade varit för all osäkerhet kring boendet.

Det är som att jag har förlorat något som inte går att få tillbaka, säger Ásta Lóa Þórsdóttir.
Över 9 000 isländska familjer har förlorat sina hem efter kraschen, uppgav justitiedepartementet nyligen. Det är många förlorade hem med tanke på att Island bara har 350 000 invånare.

Professor Stéfan Ólafsson vid Islands universitet har studerat hur vanliga islänningar har påverkats av kraschen. Bland annat förlorade de i genomsnitt 28 procent av sin köpkraft. Valutaras, inflation, arbetslöshet och uteblivna löneökningar gjorde alltså islänningarna mycket fattigare. De som drabbades hårdast var ofta barnfamiljer som hade köpt nya hem just före kraschen.

Stefán Ólafsson säger att krisen blev en "frontalkrock" för de många familjer som samtidigt fick minskad köpkraft och större skulder, inte minst för att många isländska bostadslån indexeras upp i takt med inflationen.
Men inte nog med att Islands krasch innebar en finansiell och ekonomisk kris. Det blev även en politisk kris i landet.

Islänningarnas förtroende för politiker rasade. Gallup frågade islänningar strax före och strax efter kraschen hur många som har stort eller mycket stort förtroende för landets parlament Alltinget. Andelen föll kraftigt från 43 procent till 13 procent på ett år.

Folk skyller kraschen på politikerna, säger statsvetaren Sjöfn Vilhelmsdóttir. Hon håller på att avsluta en doktorsavhandling om islänningars bristande tillit till politiker. Politikerförakt är ett skäl till att Island har varit politiskt instabilt efter kraschen, med flera regeringskriser och en statsminister som 2016 tvingades bort under förödmjukande former.

Dessutom har nya isländska politiska partier poppat upp på löpande band.
Ekonomiskt har nationen Island återhämtat sig oväntat bra efter kraschen, hjälpt av bland annat en kraftig boom för internationell turism till Island.

Islands regering badar i pengar, skrattar sociologiprofessor Ólafsson. På bara några år har Islands statsskuld relativt sett mer än halverats till runt 40 procent av BNP.

Fast trots den ekonomiska återhämtningen säger Sjöfn Vilhelmsdóttir att islänningars förtroende för politiker fortfarande är långt från nivåerna före kraschen.

Enligt statsvetaren beror politikerföraktet delvis på att det finns grupper som känner sig lämnade när Islands ekonomiska tåg har tuffat på. Detta gäller inte minst skuldsatta husägare som Hafþór Ólafsson och Ásta Lóa Þórsdóttir. 

Parets nu vuxna söner bor fortfarande kvar hemma. Föräldrarnas öden i skuldfällan har troligen skrämt inte minst äldste sonen från att själv ta lån för att kunna flytta till något eget.

Ásta Lóa och hennes man har alltså drivit en lång rättlig kamp, men förra året blev parets hus till slut utsatt för tvångsförsäljning. Nu bor familjen tillfälligt kvar som hyresgäster i huset de köpte för elva år sedan.

Samtidigt strider de återigen i domstol, denna gång för att få tvångsförsäljningen upphävd, eller åtminstone att de ska få ut mer pengar för huset. Som det nu ser ut måste de lämna sitt hem senast den 5 januari.

Samtidigt som regnet plötsligt börjar piska mot fönstret säger Hafþór att om han och hustrun tvingas bort från huset så lär de flytta från Island, till det han beskriver som något "civiliserat land där vi behandlas som människor".

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista