Europeisk parlamentskandidat: finländske Ville Niinistö

6:23 min
  • I vår serie intervjuer har turen nu kommit till Ville Niinistö från De Gröna i Finland.
  • Niinistö ledde länge partiet men lämnar nu rikspolitiken i Finland, i hopp om att få EU-parlamentet i Bryssel som ny arbetsplats. Han menar att Europa står inför stora utmaningar framöver.
  • Hör Erika Gabrielssons reportage.

– Jag är en värdepolitiker som tar politiken på allvar på det sättet att jag alltid har jobbat med frågor gällande klimat, miljö och mänskliga rättigheter och en rättvis reform av samhället till hållbarhet. Många i Finland känner mig som en idealistisk politiker som driver sina frågor hårt, säger Niinistö.

42-åriga Ville Niinistö ledde i sex år De Gröna och var miljöminister under åren 2011-2014. De gröna har gått starkt framåt i Finland, inte minst i riksdagsvalet den 14 april då partiet blev det femte största partiet och knep fem mandat till.

Vi sitter på riksdagshusets trappa som i dag badar i solljus. Spårvagnarna rasslar lugnt förbi och utsikten mot Musikhuset, det nya centrumbiblioteket Ode och Kiasma-museet är mäktig. I 12 år har riksdagen varit Niinistös arbetsplats men nu hoppas han bli invald i EU-parlamentet.

– Jag har alltid varit ganska intresserad av just internationella frågor och i dagens läge om vi tänker på globala miljöfrågor, klimatutmaningen och de lösningar som behövs är gränsöverskridande.

– EU har en jättestor makt i hur ekonomin och samhället förnyas så att vi kan göra miljövänligheten till något som också är socialt hållbart.

– För mig är det viktigt att vi Finland, som också svenskar kan vara med i, att vi kan vara en röst i Europa som knippar ihop välfärdsstaten och aktiv klimatpolitik. De här två sakerna är de stora utmaningarna som vi har i demokratiska västländer, tycker jag.

– Om vi förlorar välfärdsstaten, rättvisa mellan människor, så förlorar människorna tron på demokratin överlag och då röstar man på populister och extremister och det vill vi ju inte se. Så vi måste förnya demokratin genom att satsa på fattigdomsbekämpning också mer på europeisk nivå, samtidigt som vi löser klimatutmaningen. Så de här två frågorna är mina stora frågor.

Det talas ofta om att den här nya, gröna teknologin ska komma in och kompensera för de arbeten som man går miste om i den tunga industrin till exempel. Men vad innebär det konkret för en polsk gruvarbetare exempelvis?

– Jag har faktiskt jobbat mycket med Polens regering då jag var miljöminister. Nu har de ju en lite mer konservativ regering än då Donald Tusk var premiärminister, men jag tycker ändå att man måste visa även de här länderna som har mycket fossila bränslen att det går att skapa inhemska alternativ som skapar mer hållbara jobb i längden. Och det går också att göra i Polen, det går att byta till fjärrvärme i Polen, som är baserat på pellets och biobränslen och då kan man skapa andra jobb i Polen.

Fiskmåsarna skränar i bakgrunden och en bit bort anländer tåg efter tåg till centralstationen. Jag frågar Niinistö hur han ser på EU:s stora utmaningar; ett EU där blickarna allt mer riktas utanför unionens gränser, mot exempelvis Kina och Afrika. En hurudan politik vill han föra på den fronten?

– Demokratin är lite utsatt i världen idag. På 90-talet när jag var ung och forskade utrikespolitik så trodde vi att den liberala demokratin vinner naturligt. Men nu måste vi se till att vi skapar ett bra samförstånd och dialog med andra länder och grupperingar som Kina och USA, där vi använder vår mjuka makt så mycket som möjligt för att se till att de håller sin ekonomi öppen.

Men samtidigt kan vi inte vara naiva med de farhågor som finns i Kinas utveckling, det vill säga det politiska ledarskapet i Kina har blivit ännu mer centraliserat de senaste åren och presidentens makt har ökat, så det finns risker i hur Kina utvecklas och då måste vi försöka se till att vi håller en öppen dialog och se till att de har öppen marknadsekonomi med ökade politiska rättigheter och inte minskade rättigheter. Men det kommer inte att vara enkelt.


Det går en våg av nationalism och auktoritära ledare i Europa och EU - vad borde göras?

– Sociala rättvisan måste helt enkelt höjas i hela EU. Jag tycker att välfärdsstaten; det att hälsovården och utbildningen är kostnadsfri för alla medborgare och att man ser till att grundtryggheten räcker för alla i Europa; att man trycker ner ungdomsarbetslösheten i länder som Spanien där det var över 50 procent ett tag. EU kan påverka en del där med att se till att sociala minimistandarder skapas i hela EU och se till helt enkelt att välfärden blir mer rättvist utdelad. Om vi inte lyckas med det så förlorar vi den här stora balansgången där marknadsekonomin och liberala demokratin går framåt hand i hand.

Om marknadsekonomin inte delar ett rättvist slutresultat för invånare Europa, då kommer det inte att finnas stöd för det längre. Kapitalismen fungerar inte om politiken inte gör det mer rättvist. Det här är en stor lösning på de utmaningar som populismen också har skapat i Europa.

Jag tycker att populister ofta lyfter upp reella problem men de har ju ingen lösning, de vill ju bara bryta upp. Men vi andra måste bygga något nytt som är mer hållbart istället.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista