Voodoo stoppar människosmuggling i Nigeria

12 min
  • I Nigeria har människosmugglare länge använt sig av juju, en lokal variant av voodoo, för att skrämma sina offer till lydnad.
  • Till exempel har tiotusentals unga kvinnor smugglats till Europa
    senaste åren för att jobba i prostitution, och av rädsla för att drabbas av den onda magin har få kvinnor vågat rymma från livet på gatan eller vittna mot sina hallickar. 
  • Det håller nu på att ändras. I södra Nigeria har en traditionell
    kung lyckats minska människohandeln genom att använda sig av samma typ av urgamla folktro, men nu med udden riktad mot traktens människosmugglare.

– Den som inte lyder Oban dör, säger Patience Kamubare, 42 år. Hon försörjde sig i många år på att smuggla unga flickor till Europa för prostitution, hon var en så kallad madam. Men sedan en tid tillbaka har hon lagt av. Andra som fortsatt smuggla har dött, berättar hon.

– De har blivit sjuka eller dött. De som inte lyder Oban dör.

Patience bor i Benin City i södra Nigeria och Oban är traktens traditionella kung, en mäktig magiker enligt den dominerande lokala folktron juju. En tro som kan liknas vid voodoo.

– Jag är rädd, så jag har slutat, jag har ett bra liv med mina barn, så jag har lagt av, säger Patience Kamubare.

Vi ses hemma i hennes trånga mörka hus i Benin City. Hon berättar öppet om sina tidigare affärer. Hennes fyra barn stojar utanför. Nu försörjer hon sig på att fläta hår i sin egen lilla salong intill. Dit kommer fortfarande unga flickor och ber henne hjälpa dem att resa till Europa, men nuförtiden vägrar Patience hjälpa dem, berättar hon.

– De flesta vet precis vad som väntar dem, säger Patience, som själv jobbat som prostituerad i Italien. Men de vill ändå åka, för att kunna skicka hem pengar.

– Vi nigerianer gillar Europa på grund av pengarna, här finns bara fattigdom och lidande, säger Patience som själv kunde skicka hem pengar från Italien, både till sin familj och för att köpa en bit land där hon nu bygger ett hus.

Bland de ekonomiska migranter som kommer till Europa från Afrika så dominerar nigerianer stort. Och hela nio av tio av de nigerianska migranterna kommer härifrån Edo State i södra Nigeria, där Benin City är huvudstad. Här är migration "big business". Det är svårt att veta exakt, men antalet flickor som lämnade Edo State för prostitution i Europa, där ibland Sverige, var för ett par år sedan väl över 10 000 om året, enligt FN-organet IOM. Men det var innan Oban, eller Hans Majestät Oba Ewuare II, traditionell kung över det urgamla kungadömet Benin i Nigeria, satte skräck i många av de inblandade i människohandeln.


I en annan del av stan bor och verkar doktor Eron, en av Edo States hundratals traditionella medicinmän, juju-trons präster. Han tar emot i ett litet rum på baksidan av sitt hus där han har ett altare och där han utför sina juju-ritualer. Det ligger djurskallar, tomma spritflaskor och torkat blod på altaret, från taket hänger torkade växter. Han har höftskynke och gympadojor, och hans mobil ringer hela tiden

Jujuprästerna har länge spelat en nyckelroll i smugglingen av unga kvinnor till Europa. För att kvinnorna väl på plats i Europa inte ska rymma, gå till polisen eller sluta betala sin skuld till den så kallade madam som betalat för den dyra och farliga resan, så svärs en ed hos en juju-präst innan avresan.

Kvinnorna anländer till Europa med skulder på flera hundra tusen kronor, pengar som det tar flera år att betala tillbaka.

Ritualen runt eden varierar men ofta får kvinnan lämna ifrån sig nagelbitar, blod och könshår som juju-prästen sparar som en magisk hållhake. Om kvinnan inte lever upp till avtalet kan hon bli galen eller dö. En tro som tas på fullaste allvar och som i åratal har hållit tiotusentals nigerianska prostituerade i Europa i ett skräckfängelse.

Och med tusentals nya kvinnor som lämnar Nigeria varje år, så har riterna med åren blivit en bra inkomstkälla för doktor Eron och hans kollegor.

– Det kom flickor och madamer hit nästan varje dag och ville att jag skulle utföra en ritual, berättar doktor Eron. Och erkänner utan omsvep att han flera gånger nedkallat förbannelser över flickor som brutit avtalet i Europa.

– Visst har jag gjort det, jag är en mäktig medicinman, jag behöver mina pengar, jag har inget annat jobb, säger doktor Eron. Men nu har Oban tyvärr satt stopp för allt, lägger han till.

Doktor Eron kan inte längre tjäna några pengar på att binda kvinnorna till sina skulder.

– Skulle jag riskera att dö för att tjäna pengar? Nä, då är jag hellre fattig och vid liv, utbrister han.

Vad är det då Oban, Hans Majestät Oba Ewuare II, har gjort som plötsligt satt skräck i både smugglare och juju-präster. Svaret finns i kungens palats, bakom höga skinande portar mitt i Benin City.

Ebego Raymond Osarobo jobbar nära Oban, och berättar om ritualen som ägde rum här förra året. Då samlade Oban alla juju-präster i hela Edo State och drämde till ordentligt. Med rituella artefakter och besvärjelser som inte använts i det offentliga på över 800 år, med djuroffer och pompa förklarade han alla eder som svurits i anslutning till människosmuggling som ogiltiga. Och förklarade också alla nya sådana besvärjelser förbjudna i all framtid, med döden som följd om man trotsade hans förbud.

För säkerhets skull lät Oban sända ritualen i nigeriansk TV och live över Facebook, så ingen skulle missa den nya ordningen. 

Som Oba i Benin, traditionell kung över ett mer än två tusen år gammalt kungarike i dagens Nigeria, är Oban den högst respekterade auktoriteten inom juju-tron i hela Västafrika. Hans besvärjelser trumfar alla andras, och ingen jag träffade i Benin City, regeringstjänstemän, medicinmän, människor på gatan, smugglare eller dess offer, tvekade en sekund på riktigheten i det dödshot som nu vilar över stadens stora smugglar business.

Comrade Okodoa Solomon jobbar för delstatsguvernören i Edo State med frågor som rör människosmuggling, och han bekräftar att under det år som gått sedan Oban förbjöd juju-ritualer i samband med smuggling så har verksamheten minskat kraftigt.

– Den lokala regeringen uppskattar att människosmugglingen från Benin City för prostitution i Europa har minskat med minst 60 procent det senaste året. Vilka de kvarvarade 40 procenten är och hur deras affärsmodell ser ut är något man försöker få grepp om säger Comrade Okodoa Solomon. Men, tillägger han, helt klart är att ingen juju-magi längre är inblandad.

Och utan juju, så har madammerna, alltså smugglarna, blivit mer tveksamma till den riskfyllda investering det är att finansiera flickornas resa.

– Det finns inga band längre, inget som gör flickorna rädda, säger Comrade Okodoa Solomon.

I Benin City finns det många återvändare, migranter som kommit tillbaka från Europa, eller som aldrig kom hela vägen utan blev tillbakaskickade från till exempel Libyen. Omodi-shoma Jennifer är 21 år och fick vända i Libyen.

– Jag valde att resa för att min familj lider här i Nigeria, säger hon. Hon hade sett hur andra unga kvinnor kunnat skicka pengar till sina familjer, hur fattiga grannar plötsligt haft möjlighet att bygga fina hus. Nu jobbar hon i en liten frisörsalong som lärling. Framtiden i Europa, som hon hört skulle vara så fantastisk, blev inte av.

– De sa att Italien skulle vara som i himlen, ett liv utan problem, berättar Jennifer. Hon var överens med sin madam om att betala tillbaka motsvarande 250 000 kronor genom arbete som prostituerad, sen skulle hon kunna börja skicka hem pengar.

– Men det blev det inget av, jag har inte kunnat ge min familj pengar, har inte kunnat köpa dem något hus, säger hon besviket.

– Att resa iväg var ett slöseri med tid, säger Jennifer. Istället upplevde hon hur hälften av de som gav sig av från Nigeria dog under den svåra resan genom Saharaöknen. Och om hur hon hölls inspärrad i Libyen innan hon blev befriad och hemskickad. Men innan avfärd svor hon som många andra en helig ed i närvaro av en juju-präst. Hon fick äta ett rått kycklinghjärta och delar av ett rakblad. 
 
– Om jag inte lydde min madam skulle jag bli galen eller dö, säger Jennifer, som var övertygad om juju-magins makt.

Du trodde på att det skulle drabba dig?

– Jag var övertygad om att det skulle hända mig, men det är bra att Oban nu löst alla unga kvinnor från sina löften.

– Ingen svär några eder här i Benin längre, säger Omodi-shoma Jennifer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista