Tidigare CIA-chefen om drönaranklagelser

11 min
  • Leon Panetta tog över ett CIA som under början av 2000-talet använde sig av tortyrmetoder på hemliga fängelser runtom i världen.
  • Han beordrade hundratals drönarattacker mot misstänkta terrorister, ibland med civila dödsoffer som följd.
  • Vår korrespondent Fernando Arias träffade den före detta CIA-chefen för en exklusiv intervju.

Leon Panetta visar mig runt i den skola han driver i Monterey i Kalifornien. På ett ställe finns en vägg full med foton, tavlor och diplom från hans extremt långa karriär inom toppolitiken i USA.

Panetta var kongressledamot på 70-80- och 90-talet. 1994 blev han Clintons stabschef, därefter jobbade han som CIA-chef och försvarsminister i Obama-administrationen.

Efter en stund kommer vi fram till en grå tegelsten som ligger inuti en glasmonter. "Geronimo", står det på en skylt ovanoför stenen.

– Den här tog elitstyrkan Seal Team 6 med sig från Abbotabad i Pakistan efter räden mot Bin Laden, förklarar Panetta.

När bin Laden dödades var det en seger för Obama-administrationen och för Panetta som vid tidpunkten var chef för CIA. Men att hitta honom var inte gratis. Det kostade i pengar. Det kostade USA i anseende. Och det kostade i människoliv.kl

Ibland oskyldiga människoliv.

För att förstå den tid då Panetta var chef för CIA måste man gå tillbaka några år till den 11 september 2001.

Attacken mot Pentagon och World Trade Center skulle bli startskottet för CIAs kraftigt utökade roll i USA och i världen.

Under president George Bush skulle USAs underrättelsetjänster påbörja en jakt på förövarna, de skulle också försöka förhindra nya angrepp.

Ett av de mest omdiskuterade och kontroversiella arbetssätten som CIA använde sig av efter 11 september involverade så kallade black sites; hemliga fängelser där misstänkta terrorister frihetsberövades utan rätt till juridiskt försvar eller rättegång.

De ökända förhörsmetoderna i de här fängelserna kallades Enhanced Interrogation Technique, utttökade förhörsmetoder.

Många, bland annat president Barack Obama, skulle kalla metoderna vid sitt riktiga namn: tortyr.

Leon Panetta och jag sätter oss ner i ett konferensrum och jag börjar med att ställa en fråga om ansvarsutkrävande.

Allt som CIA gjorde mot fångar, skendränkningar, tvingande människor att vara vakna i dagar, misshandel som ledde till att fångar dog. Varför såg vi inga rättegångar mot CIA-agenter som gjorde sig skyldiga till det?

– Innan jag blev CIA-chef så startade en rad utredningar för att undersöka de uttökade förhörsmetoderna. Vad man hittade då var att Bushadministrationen hade sett till att skaffa ett juridiskt ramverk som gjorde förhörsmetoderna lagliga, svarar Panetta.

Tycker du att det var en bra sak? Att ingen straffades för att ha använt de metoderna? frågar jag honom.

– Det är viktigt att sätta sig in i kontexten för hur situationen såg ut under den tiden, svarar Panetta.

Han fortsätter med att beskriva de hot som CIA såg under början av 2000- talet. Han nämner misstankar om kärnvapen som skulle placeras i New York eller Washington.

– Men, säger han sedan, jag tycker inte det rättfärdigar vad CIA gjorde. De metoderna står i strid med våra värderingar. Och ärligt talat, om man vill åtala människor för vad CIA gjorde, så är det inte CIA-agenter som ska stå i skottgluggen, snarare presidenten och justitieministern.

Panetta har också tagit en rad kontroversiella beslut. Under sin tid i CIA godkände han hundratals attacker mot människor som underrättelsetjänsten ansåg utgöra ett hot mot USA. Ofta används förarlösa flygplan som dödade misstänkta terrorister i Pakistan, Jemen och Somalia.

– Hur rättfärdigar du att dödandet av någon överhuvudtaget utanför krigszoner, när de inte haft någon chans att försvara sig i en domstol, frågar jag honom. Hur väl rimmar det med de värderingar USA säger sig stå för?

– Jag tror inte att vi behöver välja mellan säkerhet och våra friheter, vi kan göra det vi gör utan att bryta mot vår konstitution. I den situationen jag befann mig i så var det väldigt tydligt vem som företrädde al-Qaida och vem som utförde attacken på vårt land.

Panetta förklarar sedan att det fanns ett system där jurister inom både CIA och justitiedepartementet var tvungna att godkänna dödandet.

– Det fanns en tillsyn som garanterade att det vi gjorde var lagligt, säger han.

CIA har aldrig bekräftat och brukar heller inte kommentara drönarattackerna, men under intervjun är Panetta ovanligt frispråkig om de hemliga operationer som CIA använt sig av sedan början av 2000-talet och som kraftigt ökade under Obamaåren.

Kritiken mot USAs drönarpogram grundar sig också i de många misstagen. Gång efter annan har journalister och människorättsorganisationer avslöjat hur drönare missar sina mål, eller att man agerat på felaktig information. Hur många civila som dödats är svårt att veta, men enligt  The Bureau of investigative journalism har runt 700 civila dödats, varav hundratals barn, bara i Pakistan.

– Med tanke på de misstagen, tycker du att USA ska fortsätta attackera mål med förarlösa flygplan på samma sätt idag? frågar jag honom.

– Det råder ingen tvekan om att det ledde till att civila skadades, säger Panetta, som beskriver drönarattackerna som begränsade. Under omständigheterna var det ett effektivt vapen som ledde till att vi kunde oskadliggöra al-Qaidas ledarstruktur.

Till slut vill jag fråga Panetta om hur effektiv han tror USAs strategi är.

– Att göra något åt hoten genom att döda människor, är det en hållbar strategi på längre sikt?

– Jag tror att jag har sagt det innan. Man kan inte döda sig bort från terrorhotet. På ett plan har vi inte gjort ett bra jobb, vi har inte gjort något åt grundorsakerna till terrorism, säger Panetta.

Han syftar på fattigdom, bristen på möjligheter, ojämlikheten. Det liknar gängproblematiken vi har i USA, säger Panetta, om någon blir gängmedlem så beror det på att den individen inte känner att samhället ger tillräckliga möjligheter att växa och lyckas.

– Jag tror heller inte det handlar om religion, lägger han till, det handlar snarare om möjligheten att kunna tillgodose de mest basala behoven vi har: frihet, ekonomiskt trygghet, utbildning, säkerhet. Och det är något som gäller alla människor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista