Nordnorge och andra världskriget

8:37 min
  • I Norge högtidlighålls idag 75-års minnet av befrielsen av Öst-Finnmark.
  • I Norges nordöstra hörn blev den tyska ockupationsmakten utslängd av sovjetiska trupper, och idag är bland andra Norges kung och statsminister där för att fira och minnas.
  • Vår korrespondent Jens Möller har besökt ett Nordnorge som under kriget var präglat av slavarbete och repression, men även ekonomiskt uppsving och hjältar vars symbolvärde lever kvar än idag.

Filmen "Den tolfte mannen" utgår från den sanna historien om motståndsmannen Jan Baalsruds oerhört plågsamma flykt genom Nordnorge till friheten i Sverige. Baalsrud var den ende i sin grupp om tolv man som överlevde efter att båten de kom med från Shetland blev upptäckt av tysk militär.

Historieprofessor Tom Kristiansen står vid en sten som har rests i Tromsö till minnet av de elva som dog.

– Tre omkom under sänkningen, åtta blev tagna till fånga. De blev senare avrättade i närheten av där vi står nu, säger Kristiansen.

– Den siste mannen, Jan Baalsrud, slapp undan. Han grejade alltså att fly under extremt svåra förhållanden över till Sverige. Han måste amputera sina tår, det var under extremt svåra förhållanden.

Historieprofessorn tycker att filmen från 2017 är en Hollywoodisering av historien om Jan Baalsrud, men han medger att norrmän älskar symboliska hjälteberättelser från krigsåren à la Baalsrud.

– Han blev väldigt tidigt en symbol, hans historia blev känd.

Krigshistoriens hjältedåd lever alltså kvar här i Norge än idag. Vi har den berömda sprängningen av tyskarnas tungvattenanläggning i Rjukan och sänkningen av kryssaren Blücher i Oslofjorden i samband med nazi-Tysklands invasion av Norge i april 1940.

Tom Kristiansen leder nu ett stort forskningsprojekt där ett av syftena är att lyfta fram dem vars krigsvardag man hittills inte har pratat så mycket om i Norge, som kvinnor, barn och minoriteter.

Nordnorges samer har blivit diskriminerade i sekler, och i det perspektivet är historieprofessorn lite överraskad över nya studier som visar att norska samer klarade sig relativt lindrigt undan den nazistiska rasläran under ockupationsåren.

– Samerna blev inte utsatta för någon speciellt diskriminerande behandling. Flera samiska samhällen, främst renskötande samer, fick en stor marknad för sina produkter under kriget, säger Tom Kristiansen.

Det var stora delar av ekonomin i norra Norge som fick ett uppsving i början av 1940-talet. Det var ockupation och repression, men även en ökad ekonomisk aktivitet. Soldater behövde mat, till exempel nordnorsk fisk. Dessutom drog tyskarna igång många stora byggprojekt, militära befästningar, vägbyggen och annat, som gav jobb och pengar till folk och företag, till exempel i Tromsötrakten.

Fast långt ifrån alla som jobbade fick betalt. Under flera år tvingades tiotusentals krigsfångar till rena slavjobb i Nordnorge, ofta under brutala förhållanden.

– Då kriget tog slut var det mellan 90 000-100 000 slavarbetare i Norge som skulle repatrieras så snabbt som möjligt, säger Tom Kristiansen.

– Jag tror att speciellt behandlingen av sovjetiska och andra slaviska fångar gjorde ett starkt intryck, för den var extremt brutal och omänsklig. Att uppleva detta på nära håll ökade ju motståndet mot ockupationsregimen.

Ockupationsregimen styrde Norge i fem år under kriget. Fast i det nordöstligaste hörnet av Norge blev nazisterna utkastade ett halvår tidigare. För idag för 75 år sedan blev Öst-Finnmark befriat av sovjetiska styrkor, och det här högtidlighålls nu av bland andra Norges kung Harald.

I ett reportage i Sveriges Radio från 70-årsjubiléet av befrielsen av Öst-Finnmark medverkade ett av de tio "tunnelbarnen". De föddes alla under dramatiska förhållanden inne i en gammal gruvtunnel hösten 1944. Där inne gömde sig över 3 000 människor undan tyskarnas tvångsevakuering av Finnmark.

– Det var ju väldigt primitivt. De satte upp tält och var där, några bodde där i flera veckor. Barnmorskan kom inte ut förrän i mitten av november, berättade "tunnelbarnet" Sissel Fredriksen 2014.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov deltog i befrielsejubiléet i Kirkenes för fem år sedan. Idag är Lavrov tillbaka för 75-årsfirandet av Öst-Finnmarks befrielse. Det här blev en befrielse på riktigt, för efter kriget lämnade de sovjetiska styrkorna Nordnorge, till skillnad från i till exempel Estland.

Fast Nordnorge var nästan totalförstört. Historieprofessor Tom Kristiansen kallar det Norges kanske största krigsoffer, det att tyskarna brände eller sprängde nästan allt av värde för att försvåra för sovjetiska Röda armén.

– Det fanns enstaka byggnader här och var, men det mesta var förstört. Telegraflinjer, broar och vägar... allt var förstört genom den brända jordens taktik.

– Det skapade en kolossal förbittring. Det är en sak som detta landet, och särskilt den här landsdelen, aldrig blir färdig med. Upplevelserna var så omskakande för så många människor, säger Tom Kristiansen, professor i historia vid universitetet i Tromsö.