INFÖR FN:S KLIMATKONFERENS

Råvarorna bromsar demokratin i Colombia

9:24 min
  • På måndag inleds FN:s klimatmöte i Madrid – dit det fick flyttas efter de senaste veckornas regeringskritiska protester i Chile. 
  • Även i Colombia har man protesterat mot att den ekonomiska ojämlikheten ökar trots en stark tillväxt – en tillväxt som till stor del baserar sig på råvaruexport.
  • Vår Latinamerikakorrespondent rapporterar från Colombia.

Att försvara vattnet är att bevara vattnet, ropar en man i megafon längst fram i tåget. Bakom honom går skolbarn med hemmagjorda plakat och småbönder som rest från närliggande byar in hit till den lilla centralorten Mercaderes. En av dem är Maria Alejandra Ortega.

– För några år sedan kom ett företag och borrade efter olja nära vår bys enda vattenkälla, och vattnet försvann under flera år. Vi tvingades hämta vatten med åsna eller bära på ryggen flera timmar bort, säger Maria Alejandra.

Området kring Mercaderes i sydvästra Colombia är rikt på både olja och mineraler.

– Flera gruvföretag har också kommit hit. De lovar jobb, men säger inget om hur gruvbrytning skadar naturen och förorenar vårt dricksvatten, säger Maria Alejandra.

Tåget kommer fram till en öppen idrottsplan där rader med plaststolar ställts upp. Idag ska staden fira resultatet i folkomröstningen den 3 augusti i år.

"Säger du ja eller nej till utvinning av olja, gas och mineraler i Mercaderes?" Så löd frågan som de 11 000 invånarna fick ta ställning till. 99,4% röstade nej. Det finns bara ett problem: Folkomröstningens resultat räknas inte längre.

Bonden Ulber Castillo var en av initiativtagarna till omröstningen. Vi söker oss undan de högljudda talen och musiken och sätter oss på en bänk några kvarter bort. Ulber är besviken över att Colombias grundlagsdomstol nyligen förbjöd byar att folkomrösta om gruvdrift och oljeutvinning – trots att den rätten står inskriven i landets författning. Skrivningen kom till just för att stärka den deltagande demokratin.

– Folkomröstningarna har varit ett demokratiskt verktyg för små byar som Mercaderes att säga nej till projekt som hotar vår närmiljö. Det är odemokratiskt att förbjuda dem, säger Ulber Castillo.

De senaste åren har 10 kommuner runt om i Colombia röstat nej till olja- och gruvnäring och ännu fler planerade att hålla omröstningar framöver.

– Det gjorde nog makthavarna nervösa. Regeringen vill inte att utvinningen av olja, gas och mineraler ska stoppas, de behöver inkomsterna. Och de privata bolagen vill inte att folk på landsbygden ska bli medvetna om att de kan göra motstånd - informerade medborgare är ju svårare att dupera, säger Ulber Castillo.

Grundlagsdomstolen hävdade i sin dom att lokala folkomröstningar inte kan tillåtas lägga krokben för nationens intressen, eftersom det rör sig om stora inkomster till staten. Men Ulber köper inte den argumentationen.

– Man kan inte offra några människor med argumentet att majoriteten ska få det bättre. Dessutom kommer pengarna från gruvnäringen och oljeutvinningen inte colombianerna till del, det mesta försvinner ju i korruption, säger Ulber Castillo.

En av de som välkomnade grundlagsdomstolens beslut var Carlos Leal, vd för oljeindustrins intresseorganisation Acipet i Bogotá.

– Den här domen gör att Colombias utveckling inte kommer avstanna bara för att några få bybor motsätter sig utvinning av olja eller mineraler. Råvaror är Colombias viktigaste inkomstkällor, säger Carlos Leal.

– Det är klart att lokalbefolkningen ska få vara med och diskutera hur projekten ska gynna alla inblandade, men de kan inte ha rätt att lägga veto, säger Carlos Leal.

Jag påpekar att folkomröstningarna väl blivit populära just för att folk inte tycker att de blivit lyssnade på. Det finns ju många exempel där oljeborrning förorenat floder eller där gruvbolagens dammar brustit trots att de lovat att det inte skulle ske.

– Visst, företagen har inte alltid betett sig exemplariskt – men vi är inte heller de djävular som extrema miljöaktivister utmålar oss som, säger Carlos Leal.

– Vi är fortfarande beroende av oljan, och istället för att förbjuda oljeutvinning borde vi börja tillåta fracking, eftersom Colombias oljereserver håller på att ta slut, säger Carlos Leal, som ifrågasätter klimatförändringarna och säger att miljörörelsen drivs av folk med dunkla intressen –egna politiska agendor eller aktier i gröna energibolag.

Men de anklagelserna får miljörättsadvokaten Rodrigo Negrete att skaka på huvudet.

– Om det är några som har dunkla intressen så är det olja- gas- och gruvindustrin. Staten och företagen arbetade tillsammans fram en juridisk strategi för att stoppa folkomröstningarna, i strid med colombianernas och naturens intressen. Korruptionen är uppenbar, och i praktiken har vi svängdörrar mellan råvarubolagen och de statliga kontrollmyndigheterna, säger Rodrigo Negrete.

– Regeringen rear ut råvarurika områden i Colombia utan att ta hänsyn till att det bor människor där, att där finns värdefull biologisk mångfald och viktiga floder, säger Rodrigo Negrete.

Han vittnade som expert i grundlagsdomstolen, en av ytterst få som företrädde byarnas intressen, och hävdar att flera domare var jäviga – domstolens ordförande har tidigare arbetat för ett oljeföretag.

– Politikerna och företagen blockerar alla demokratiska verktyg som människor har för att opponera sig. Men det kommer straffa sig. Protesterna i Latinamerika kommer växa, eftersom människor inte känner att inkomsterna kommer dem till del, säger miljörättsadvokaten Rodrigo Negrete.

Tillbaka i Mercaderes. En kvinna som just dansat en traditionell afrocolombiansk dans tar mikrofonen och berättar med gråten i halsen om hur floden i hennes by torrlades när guldrushen tog vid för några år sedan. Alla jag talar med i publiken är skeptiska till oljebranschens förhoppning att byarna ska kunna diskutera med bolagen istället för att lägga veto mot olja- och gruvprojekt.

– Bolagen kommer tvinga oss att acceptera deras villkor: Att de tar med sig rikedomarna som finns under marken och lämnar oss med ett förstört landskap, säger Cristian Vásquez.

– Men om de inte respekterar resultatet i vår folkomröstning... då kommer vi att protestera.