2 av 31 kommuner kan svara på finska

Bara två de 31 kommuner som med den nya minoritetsspråklagen ska kunna ge service på till exempel finska eller samiska har i dag en plan på hur det ska gå till. Det visade sig när vi skickade frågor till kommunerna.

Susanna Ståhle i Hallstahammar hade gärna haft sin dotter på ett finskspråkigt dagis om kommunen hade ett sådant.

– Ja, för att svenska kommer de att lära sig ändå genom kompisar och på olika föreningar, fotbollsträningar och innebandy och sådant.

Redan i dag finns rätten till service inom äldreomsorg och barnomsorg på minoritetsspråken samiska, finska och tornedalsfinska, meänkieli, i totalt sju kommuner. Alla i Norrbotten.

Men från och med första januari så ska ytterligare 31 kommuner i landet kunna erbjuda det.

Men bara två av dem, Eskilstuna och Haninge, har i dag en fastslagen plan på vad dom behöver göra för att nå upp till den nya lagen.

Uppsala, som ska kunna erbjuda service på finska, har det inte. Kristdemokraten Gustav von Essen är ordförande i kommunens utanförskapsberedning.

– Vi är rätt nya på detta, vilket dom flesta kommuner är också. Vi har ju inte haft de här kraven på oss utifrån den här lagstiftningen tidigare.

Han säger att de håller på att ta fram en plan nu, men att den kanske inte hinner bli klar till första januari.

– Nej, men å andra sidan är det inte så att det inte uppstår behov första dagen, Det kommer växa fram så man ser ungefär vad man behöver möta för slags krav.

Invånarna i kommunerna ska också ha rätt till kontakt med myndigheter som till exempel Försäkringskassan och Skatteverket på just deras språk. Och sammanlagt satsar regeringen 50 miljoner kronor på det här nästa år.

Men de övriga två minoritetsspråken i Sverige, romani och jiddisch kommer inte få ta del av den nya lagen på samma sätt. Där finns inga utpekade kommuner som nu blir skyldiga att erbjuda särskild service.

Kaisa Syrjänen Schaal på integrations- och jämställdhetsdepartementet förklarar varför:

– Därför att i Sverige betraktar vi de två språken som icke territoriella, alltså de är inte knutna till ett visst geografiskt område.

Men blir inte det orättvist mot de språken?

– Det kanske man kan tycka ja.

Nils Eklund
nils.eklund@sr.se

i samarbete med SR Uppland och SR Västmanland

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".