Foto: Tomas Oneborg/SvD/Scanpix
JOBB

Lång väntan på svenskt läkarleg

En läkare som kommer från ett land utanför EU får ofta vänta i flera år innan han eller hon får svensk läkarlegitimation.

I vissa fall kan det ta så lång tid som 24 år, visar en kartläggning som

Det är brist på bland annat psykiatriker, allmänläkare och geriatriker på svenska sjukhus och för att täcka upp personalbehoven tar många landsting in läkare från till exempel Polen eller Tyskland. På dem kan Socialstyrelsen inte ställa några specifika krav på till exempel språkkunskaper för att få ut en svensk läkarlegitimation.

Men kommer du från ett land utanför EU spelar det ingen roll vilka specialistkunskaper du har eller hur stort behovet av din kompetens är. Då måste du kunna svenska på en nivå som motsvarar Svenska B på gymnasiet. Du måste dessutom göra ett omfattande läkarprov, jobba 18 månader som AT-läkare och gå en kurs i samhälls- och författningskunskap innan du ens kan göra en formell ansökan om svensk läkarlegitimation.

– Jag tror inte det är regelverket som är problemet, utan möjligheten att få praktikplats, säger socialminister Göran Hägglund.

Enligt SVT Rapports kartläggning hade de 181 läkare från länder utanför EU som fick sin svenska legitimation förra året väntat mellan 1 och 24 år på den.

I genomsnitt tog det fyra år att få ut legitimationen och under tiden försörjde sig många på socialbidrag eller olika ströjobb.

– Det är ju alldeles orimligt förstås, säger Göran Hägglund, som tycker att ansvaret för att förändra detta framför allt ligger hos landstingen, som behöver bli bättre på att erbjuda praktikplatser.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".