1 av 2
2 av 2
Natalie Palm går på Nacka gymnasium. Foto: Martin Jönsson/P3 Nyheter

Nationella prov rättas olika

Det är stora skillnader mellan hur olika lärare rättar nationella prov. 

Skolinspektionen har rättat om tiotusentals prov - och i nästan hälften av fallen har det blivit ett annat resultat. 

– Det är irriterande om det inte blir rättvist. Om man vet att man ska ha bättre för att man kan sina kunskaper så är det jobbigt om man inte får rätt betyg, säger Natalie Palm som går i tvåan på Nacka Gymnasium utanför Stockholm.

Skolinspektionen har låtit andra lärare rätta om nästan 35 000 prov. I de flesta fallen där bedömningarna skiljer sig har den nya läraren satt ett lägre betyg. Men det finns också fall där de har gjort en snällare bedömning än vad som gjordes från början

Båda är lika fel, tycker 18-åriga Natalie Palm.

– Det är ju orättvist om man får ett bättre betyg än man ska ha, för då vet man ju inte vad man ska förbättra och så, säger hon.

De största skiljaktigheterna mellan hur lärare ett och lärare två rättar finns i svenska. I till exempel matte finns det ju oftast ett rätt och ett fel svar, men uppsatser är svåra att rätta. Det säger Gunnel Thydell, som är ämnesansvarig i Svenska på Natalies skola.

– Det är ju som att bedöma ett konstverk också, "är det här bra eller dåligt, väcker det något hos mig?". Det finns naturligtvis kriterier som vi ska hålla oss till, men de är många och de är töjbara.

Men om målet är att det ändå ska bli en rättvis och lika bedömning, vad vill du som jobbar med detta ha för att nå dit?

– Oceaner av tid för didaktiska samtal, svensklärare emellan.

Men några oceaner av mer tid för lärare finns inte med bland skolinspektionens förslag på förändringar för att göra bedömningarna mer likvärdiga.

De skriver istället om att kriterierna för till exempel en uppsats i svenska ska bli tydligare - och att man kanske måste göra om själva proven. 

Ytterligare ett förslag är att man skriver sin uppsats anonymt.

– Vi vet att flera skolor tillämpar det redan, säger Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket, som ansvarar för hur de nationella proven ser ut.

– Så att man inte rättar sina egna elevers skrivuppgifter, eller att man rättar dem anonymt. Det är någonting som man mycket väl kan fundera över, säger hon.

Skolinspektionens förslag till regeringen

  • Klargör och begränsa syftet med de nationella proven.
    Det är en besvärlig kombination att på ett konstruktivt och säkert sätt kunna följa upp i vilken mån kunskapsmålen nås på skolnivå, samtidigt som proven ska utgöra en grund för likvärdig bedömning och betygssättning.
  • Konstruera om proven.
    Om det viktigaste syftet med proven är att stödja likvärdigheten behöver de förändras så att de ger bättre förutsättningar för att göra likvärdiga bedömningar, oavsett vem som rättar.
  • Förenkla anvisningarna som rättande lärare har som stöd för sin bedömning.
    Anvisningarna är i dag omfattande och ibland svåra att förstå. De måste bli tydligare och anpassas så att utrymmet för tolkning minskar.
  • Kompetensutveckla lärare.
    Lärare som ska rätta nationella prov bör få fortbildning i bedömning för att skapa förutsättningar för en mer likvärdig bedömning.
  • Låt inte elevens identitet vara känd av den som rättar.
    Det behövs ett nytt rättningsförfarande där läraren inte påverkas i sin bedömning av sin relation till eleven eller av sin kunskap om elevens tidigare prestationer.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".