Datalagringsdirektivet ska tvinga nätleverantörerna att spara sina kunders datauppgifter i minst ett halv år. Foto: Jurek Holzer/Scanpix.
IT/Politik

När ska polisen få kräva ut data?

"Är emot att ge polisen den här typen av verktyg"
1:24 min

I dag ska riksdagen rösta om att ändra lagen så att det blir lättare för polis och åklagare att få ut information om vad du gjort på nätet i fall du misstänks för brott. Men många är kritiska, bland annat it-experten Patrik Fälström

Sen första maj måste alla nätleverantörer spara sina kunders ip-adresser, information om surfhistorik, mejl och andra internetuppgifter i minst ett halvår. I dag röstar man om att ändra när och hur myndigheterna ska få rätt att få ut informationen.

I dag får polis och åklagare bara begära ut sådan information när en person misstänks för brott som kan ge fängelse eller villkorlig dom, men med det nya förslaget kan man få ut information även om man misstänks för brott som bara ger böter.

Det här har fått kritik, it-experten Patrik Fälström sa tidigare till P3 Nyheter att förslaget skadar folks integritet:
– När man tar bort gränsen för vilken typ av brott det handlar om, då är jag emot att ge polisen den här typen av verktyg, säger han.

På regeringens uppdrag har han varit med och utrett hur man ska lagra information om vad vi gör på nätet. Och han är inte den enda kritikern, i går sa folkpartisten Mathias Sundin att han tänker gå mot sin egen regering och rösta nej.

Nya lagar gör att det blir mer och mer registrering av människors privatliv samtidigt som det blir lättare för staten att få ut uppgifter om folk säger han. Men det ser ändå ut som att en majoritet i riksdagen kommer att säga ja till att ändra lagen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".