Polisen inte lyckats köpa in några fotbojor. Foto: Per Ydreskog/SCANPIX
BROTT OCH STRAFF

Förföljda kvinnor får vänta på ökad säkerhet

"Kan förstå att det låter konstigt"
1:48 min

Elektroniska fotbojor som ska kunna fästas på så kallade stalkare kommer tidigast börja användas 2013. Detta trots att den nya lagen om olaga förföljelse kom oktober 2011.

Olga Persson är förbundssekreterare på Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Hon tycker att fotbojorna hade gjort en stor skillnad för kvinnor som idag utsätts för förföljelse.

– Fotbojan innebär att man skiftar fokus från offret till den som begått brottet. Att det är den skyldiga som begått brott och ska få sin frihet inskränkt och inte den som blivit utsatt, säger Olga Persson.

Den nya lagen om olaga förföljelse eller stalkning kom i oktober 2011, och skulle ge ett bättre skydd för de som utsätts för upprepad förföljelse. Det skulle bli hårdare straff med fängelse upp till 4 år. De stalkare som bryter mot kontaktförbudet skulle även kunna tvingas bära en elektronisk fotboja utrustad med gps. Då skulle polisen direkt få ett larm när de kommer för nära den som blir förföljd.

Och 2011 var många positiva. Agneta Syrén som är kriminolog och jurist sade såhär dagen efter att lagen införts:

– Jag tror att det är ett bättre skydd för den som blir utsatt för förföljelse. Besöksförbudet är ju egentligen bara en papperslapp.

Men nu säger Rikspolisstyrelsen att fotbojorna tidigast kommer vara på plats vid årsskiftet. Det kommer alltså dröja mer än ett år efter att lagen införts, innan polisen kan börja övervaka stalkarna.

Inka Wennerberg som är handläggare för brottsofferfrågor vid Rikspolisstyrelsen förklarar att förseningen beror på en misslyckad upphandling, men förstår att det kan uppfattas som märkligt.

– Jag kan förstå att det låter konstigt för allmänheten, men vi gör allt vi kan för att få tekniken på plats.

Inka Wennerberg säger att det är väldigt få fall där fotbojorna skulle vara aktuella men håller med om att de fallen är väldigt allvarliga.

– För den som är utsatt är det väldigt allvarligt, säger hon.

Hon säger också att polisen har alternativa metoder att jobba med i väntan på fotbojorna.

– Vi kan erbjuda andra tjänster att erbjuda som till exempel larmtelefoner och skyddat boende, säger Inka Wennerberg.

Men Olga Persson på SKR köper inte att de alternativen kan ersätta fotbojorna.

– De insatserna inskränker ju friheten hos den som blir förföljd, och inte hos den som förföljer, säger hon.

Efter att lagen trädde i kraft i oktober 2011 inleddes en upphandling för de nya fotbojorna. Det resulterade inte i några bud som Rikspolisstyrelsen ansåg tillräckliga, och därför inleder man nu en ny upphandling. Rikspolisstyrelsen säger att det i bästa fall kommer innebära att fotbojorna är på plats vid årskiftet.

Fakta

Efter att lagen trädde i kraft i oktober 2011 inleddes en upphandling för de nya fotbojorna. Det resulterade inte några bud som Rikspolisstyrelsen ansåg tillräckliga, och därför inleder man nu en ny upphandling. Rikspolisstyrelsen säger att det i bästa fall kommer innebära att fotbojorna är på plats vid årskiftet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".