Skräckfilmsbutik måste lägga ner

Banker stoppar "olämplig kultur"

2:25 min

Svenska banker och betaltjänster spärrar och registrerar företag som säljer vad man kallar ”olämpliga produkter och kulturformer” på nätet, som till exempel våldsam film eller erotisk litteratur. Roland Hånell, som driver skräckfilmsbutiken.se, har spärrats av ett tiotal banker, och måste nu lägga ner sin verksamhet.

I källaren på den gamla villan i Osby står bruna lådor med skräck- och kultfilmer. Nyproducerade spökfilmen Hannah House, 70-talsserien Brev till Inge och Sten och splatterkomedin Brain Dead är några av de hundratals titlar som täcker varje vägg, skrymsle och vrå.

– Här har vi Anita, en kultklassiker från 72 med Stellan Skarsgård. Den ryker direkt, naket på omslaget. Det fick jag inte ha för en av mina betaltjänster, säger Roland Hånell, ägare till skräckfilmsbutiken.se och det egna filmbolaget Dark Entertainment.

I snart tio års tid har Roland Hånell drivit företag från sitt hem i Norra Skåne. Rolands val av filmer har gjort att han svartlistats ett dussintal gånger av svenska banker, och fått sina betallösningar uppsagda. Bankerna anser att skräckfilm är omoraliskt. 

– Man får mail om att ”betaltjänsten är uppsagd på grund av att din verksamhet säljer olämpliga produkter”. Du får inte veta vilka produkter, varför, eller om du kan göra något åt det, säger Roland Hånell.

Svenska banker och betaltjänster använder sig av etiska policys. Det innebär generellt sett att bankerna inte samarbetar med olagliga verksamheter, som till exempel barnpornografi eller pengatvätt. Men det finns också en klausul mot vad som i bankvärlden kallas för "stötande beteende", där saker som kan uppfattas som omoraliska också ska förbjudas.

– Det är ett ganska kort, allmänt formulerat stycke. Vissa saker är inte olagliga, men ändå stötande för den stora allmänheten, och därför ska man inte hålla på med dem, säger Jan-Olof Brunila, chef för Swedbanks kortbetalningslösningar.

Sveriges Radios undersökning visar att Sveriges största banker, Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank, använder sig av den här typen av regler mot ”stötande beteende”. Samma sak gäller för de stora betaltjänsterna Mastercard och Visa.

Regeln om groteskt beteende innebär att företag som inte är olagliga, men kan ses som olämpliga, hindras från att skaffa betallösningar.

– Vi rättar oss efter de internationella avtal om etik som finns i bankvärlden. Man kan kalla det moralcensur, eller så kan man kalla det för ha en moralisk kompass som man verkar efter, säger Jan-Olof Brunila, chef för Swedbank betalkortslösningar.

När skräckfilmsbutiken nu lägger ner sin filmförsäljning, försvinner också ett tiotal skräckfilmer och kultfilmer för gott, eftersom Roland Hånells egna filmbolag var ensamma om att ge ut dem. I framtiden kommer Roland sälja t-shirts och samlarobjekt.

– Det är klart att det handlar om censur. Om man går in och styr vad en butik får ha för utbud så är det censur, det kan inte vara något annat, säger Roland Hånell.

Joachim Sundell

Joachim Sundell, reporter. Foto: Björn Holgersson/Sveriges Radio

044-7751283
joachim.sundell@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista