Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Podd med dramatiska dokumentärer och spännande granskningar. Senaste nytt i sociala medier och radio...

Fler får skadestånd efter att ha suttit inne felaktigt

Publicerat tisdag 6 augusti 2013 kl 09.00
90 procent får rätt
1:54 min
Antalet skadeståndskrav har ökat stadigt under senare år från cirka femton hundra år 2008 till drygt nitton hundra förra året. Foto: Anna-Karin Drugge/Scanpix

Allt fler söker och beviljas skadestånd efter att ha suttit frihetsberövade för brott som de senare frias ifrån.

Skadeståndskraven har ökat under de senaste åren och under första halvåret i år fick JK, Anna Skarhedm in mer än tusen sådana krav.

– Ja vi kan nu vid halvårsskiftet för 2013 konstatera att det även i år finns anledning att tro att det blir en viss ökning. Den här ökningen har fortsatt, den är inte gigantisk men varje år så är det en ökning av antalet ansökningar som kommer in till oss, säger Anna Skarhed.

Den som har suttit anhållen, häktad eller i fängelse och senare frias från det misstänkta brottet genom en dom eller genom att förundersökningen läggs ner har rätt till skadestånd från staten.

Det är Justitiekanslern som fattar besluten och de allra flesta som söker skadestånd får rätt till det.

Förra året beviljades skadestånd i drygt 90 procent av ärendena och totalt betalades det ut omkring 50 miljoner kronor i skadestånd.

Antalet skadeståndskrav har ökat stadigt under senare år från cirka femton hundra år 2008 till drygt nitton hundra förra året.

Redan under första halvåret i år kom det in drygt ett tusen krav, vilket tyder på en fortsatt ökning i år.

Det här sker samtidigt som antalet häktningar minskar. Förändrade värderingar i samhället kan ligga bakom, tror JK Anna Skarhed.

– Just det här att begära skadestånd för kränkning, att känna att man vill ha kompensation i pengar för ett lidande, det är någonting som om man uttrycker sig lite slarvigt är på modet, säger Anna Skarhed.

Finns det anledning att tro att fler anhålls och häktas på felaktiga grunder?
– Det skulle ju bero på i så fall att utredningarna var sämre att man har en lägre tröskel för att frihetsberöva någon. Jag har svårt för att se att det skulle finnas fog för att det kan vara så. Men jag kan inte svara exakt på det. Utan det är något som man borde titta på naturligtvis, säger Anna Skarhed.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".