1 av 4
Kristian Gidlund. Foto: Leo Sellén / Scanpix.
2 av 4
Kristian Gidlund tillsammans med Carl Norén och Victor Norén från bandet Sugarplum Fairy på P3 Guld 2008. Foto: Sören Andersson / Scanpix.
3 av 4
Sugarplum Fairy. Kristian Gidlund står längst till vänster. 2008. Foto: Janerik Henriksson / Scanpix.
4 av 4
Sugarplum Fairy med Kristian Gidlund i mitten, 2008. Foto: Janerik Henriksson / Scanpix.

Kristian Gidlund är död

1:21 min

Musikern, författaren och journalisten Kristian Gidlund dog igår eftermiddag till följd av den elakartade cancer som han fick för över två år sen. Efter sig lämnar han en berättelse som blivit enormt uppmärksammad.

Inte minst så har Kristian Gidlunds blogg "I kroppen min" fått uppmärksamhet genom miljontals besök. Han var också med i Sommar i P1 där han beskrev livet som dödligt sjuk.

– Det här är mitt vittnesmål från frontlinjen i kriget mot cancern som är på väg att ta mitt liv, berättade han.

På Kristian Gidlunds blogg skriver Gidlunds närmaste familj att han dog strax före klockan 15 tisdagen den 17 september:

Kampen har varit hård och på alla sätt ojämn. Men vad hans fiende inte visste var att den angripit en människa med ett mycket stort hjärta, ett hjärta som rymde oändligt med kärlek till de sina. Det hjärtat var även starkt fysiskt och lät sig inte besegras utan kamp. 

Kristian Gidlund var med och bildade bandet Sugarplum Fairy där han var trummis, därefter skolade han om sig till journalist. Som 27-åring fick han cancer i magsäcken vilket gjorde att han började blogga öppet om sin sjukdomsresa.

Besöksantalet exploderade och i våras kom boken "I kroppen min", som beskriver hur det är att vara dödligt sjuk innan 30.

Intresset från medierna blev också stort och i sitt sommarprat berättade Kristian Gidlund om uppmärksamheten.

– Varför denna makabra uppmärksamhet? Kanske för att jag vägrar censurera mig själv. Kanske för att mina texter är brutalt ärliga, nakna. Kanske beror det på att texterna är min uppgörelse med min uppväxt i en arbetarstad, människans rätt att bestämma över sin egen död, min uppgörelse med de barn jag aldrig kommer att få, och det faktum att mina föräldrar kommer att få begrava sin yngsta son. Mammas yngsta, farsans Krille.

Han fortsatte:
– Kanske är förklaringen så enkel att jag ser, med en för mig ny dimension av klarhet, hur roligt det är att få vara med i livet och hur tråkigt det är att bli utfryst från desamma.

Kristian Gidlund skulle ha fyllt 30 år om några dagar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista