EU-kommissionen vill att alla EU-länder utvecklar avhopparverksamheter Foto: Geert Vanden Wijngaert/TT.

EU kraftsamlar mot våldsam extremism

"Behoven ökar"
2:07 min

Det krävs skarpare insatser mot våldsam extremism i Europa. Det anser EU-kommissionär Cecilia Malmström, som i morgon presenterar rekommendationer för hur man bättre ska upptäcka och stoppa unga personer som är på väg in i våldsbejakande organisationer.

– Hoten är just nu störst när det gäller den våldsamma högerextremismen, till exempel i Grekland och i Bulgarien men också i Ungern, säger Cecilia Malmström.

Enligt Cecilia Malmström, som är EU-kommissionär med ansvar för säkerhetsfrågor, sker en radikalisering inom både höger- och vänsterextrema kretsar i Europa.

Dessutom pekar hon på problem med våldsbejakande islamism, inte minst med koppling till kriget i Syrien.

– Man bedömer att det kanske finns 1 500 personer från Europa som vill åka till Syrien och kriga, och en del av dem kommer tillbaka radikaliserade och planerar olika terrordåd. Naturligtvis inte alla, men vissa gör det, och de utgör en säkerhetsrisk, säger Cecilia Malmström.

Nu vill EU-kommissionen att alla EU-länder utvecklar avhopparverksamheter, där man jobbar med att få personer att lämna extremistiska rörelser.

Det här är något som Fryshuset i Stockholm har ägnat sig åt sedan 1998, och just nu försöker man hjälpa 15-20 personer att hoppa av från högerextrema rörelser, uppger Robert Öhrell, verksamhetsansvarig för Exit på Fryshuset, för Ekot.

Nästa år ska EU skapa ett europeiskt kunskapscentrum mot våldsam extremism för att hjälpa medlemsstaterna och lokala beslutsfattare.

Enligt Cecilia Malmström ska EU också bidra med pengar till vidareutbildning för poliser och socialarbetare så att de bättre ska kunna upptäcka unga som är på väg att lockas in i våldsbejakande miljöer.

Sedan ett par år finns ett antiradikaliserings-nätverk i Europa, där runt 700 personer ingår, däribland lokala poliser och religiösa ledare. Men EU-kommissionären medger att det är svårt att veta hur mycket konkret resultat det arbetet hittills har gett.

– Det är väldigt svårt att utvärdera exakt hur många man har hindrat från att begå terrorbrott eller våldsamma handlingar, men vi ser hur behoven ökar. Vi ser hur en del politiska partier i Europa i dag har våld och terror på sin agenda, i Grekland och Ungern, till exempel. Behovet kommer nog inte att minska den närmaste tiden, säger Cecilia Malmström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".