Sofia Jannok på bok-kafé i Umeå. Foto: Joseph Knevel
Veckans torsdagsgäst

Sofia ser musiken som politisk kraft

"Jag kan lyfta många berättelser som inte får synas"
19 min

Hon slog igenom med en samisk version av Waterloo i Melodifestivalen. Om bara några dagar kan hon få pris både på Grammisgalan och Folk- och Världsmusikgalan i Umeå. Veckans torsdagsgäst Sofia Jannok berättar om musikens kraft och om sin syn på samerna och den svenska kulturen.

– Albumet som jag nu nominerats med heter Wide as Oceans och jag gillar det där med havet och den bredden som på något sätt finns där. Det finns också en koppling till mig i namnet och dessutom till min etnicitet som samisk. Nu bor jag i Umeå sedan en tid tillbaka och har förstått efter mycket resande att det är uppe i norra Sverige som jag trivs bäst.

Sofia har producerat sin nya skiva själv för att på så vis få fram soundet precis som hon vill ha det utan att behöva kompromissa.

– Jag har haft några med mig som hjälpt till men det har varit viktigt för mig att få soundet som jag själv vill. Och det är också ett sätt för mig att förflytta mig från facket som folkmusiker, alltså att jag styr åt vilket håll musiken rör sig. Jag har liksom inte ens hållit i en fiol eller så, men att jag sjunger på samiska gör att många tror att jag håller på med folkmusik. Och det facket vill jag liksom inte fastna i.

På Sofias skiva finns flera låtar som bygger på människor hon känner eller som betyder mycket för henne. Och låtarna är på samiska vilket Sofia säger är det mest naturliga språket för henne.

– Det är inget aktivt val att sjunga på samiska. Men det är mitt språk som jag vuxit upp med och jag får också större frihet i samiska än på andra språk. Och jag har mycket som jag vill få fram åsikter om och då vill jag använda ett språk som jag verkligen kan uttrycka mig med. Jag står ändå på scen och där har jag chansen att få ut mina åsikter. Har man den möjligheten så vore det konstigt att inte använda den.

När Sofia forskade i sin släkts historia hittade hon flera exempel på rasbiologiska experiment. Och även om rasbiologin inte längre finns så känner hon sig ofta som exotisk.

– Vi har mycket att jobba på i det här landet vad gäller synen på samer och andra som inte får samma plats i samhället. Och det har jag också försökt visa i mina musikvideor. Som sagt, har jag chansen att nå ut med mina åsikter och att påverka så vill jag verkligen göra det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".