Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal. Giftig rök sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Boende i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat idag kl 17.16)
Podd med dramatiska dokumentärer och spännande granskningar. Senaste nytt i sociala medier och radio...

Lättviktstrend ger faror i fjällen

Publicerat måndag 3 mars 2014 kl 05.30
"Våra utryckningar blir mer akuta"
(1:50 min)
1 av 4
Jenny Råghall åker på toppturer i Abisko de flesta dagar hon är ledig. Hon är medveten om farorna och tycker att säkerhetsutrustning är en självklarhet. Foto: David Carr/Sveriges Radio.
2 av 4
Utsikten från toppen av berget Nuolja. Längst bort syns Lapporten. Foto: David Carr/Sveriges Radio.
3 av 4
Toppturer ger ofta vackra vyer. Här ett fruset Torneträsk. Foto: David Carr/Sveriges Radio.
4 av 4
Jenny Råghall tar av stighudarna för att kunna åka utför. Foto: David Carr/P3 Nyheter

Allt fler skidåkare i fjällen bantar ner sin packning för mycket och lämnar säkerhetsprylar hemma för att kunna färdas så lätt som möjligt. Men är olyckan framme så blir då räddningsuppdragen mycket mer akuta, varnar nu Fjällsäkerhetsrådet för.

Utrustningen som tillverkas har blivit allt lättare de senaste åren samtidigt som allt fler skidåkare lämnar liftanläggningarnas pister för att åka offpist i allt brantare backar, säger Per-Olov Wikberg på Fjällsäkerhetsrådet. 
- Nu väger man utrustningen i gram och inte i kilo. Man både tränar och tävlar med väldigt lätt utrustning i terräng som kräver väldigt stora säkerhetsmarginaler, säger han.


Det gäller framför
 allt toppturer då man åker offpist. Då fäster man sandpappersliknande remsor under skidorna, som kallas stighudar. De gör att man kan vandra rätt uppför en fjälltopp för att sen åka utför.

Skidåkaren Jenny Råghall i Abisko i Norrbotten visar P3 Nyheter hur det går till. Vi går rakt uppför det 1200-meter höga berget Nuolja. Det ger henne en slags frihet.

– Friheten att kunna ta sig där exakt vart jag vill och dit ingen annan har varit tidigare. Någonting som många gillar är att man kan ta sig till ställen med orörd pudersnö, och det är ju fantastiskt, säger hon.

Men det tar på krafterna att gå rakt uppför berg på det här viset. Just därför låter många bli att packa med skyddsutrustning som dunjacka och vindskydd för att på så sätt spara vikt.

– I många fall så har vi sett att de har ingenting med sig på fjället. De är helt enkelt nakna förutom kläderna de har på sig, säger Mojo Andersson, fjällräddare i Hemavan som sitter med i Vindelfjällens fjällsäkerhetskommitté.

I Hemavan har de allt oftare märkt att räddningsuppdragen blivit mer akuta de senaste åren. För det som till en början är ett mindre brådskande larm om en benskada, förvandlas snabbt en kamp mot klockan eftersom den nödställde skidåkaren eller skoterföraren inte har med sig tillräckligt med utrustning för att hålla sig torr, varm och mätt.

Då är det istället kylan som hotar, och inte skadan som personen fick från början. En stor del av fallen gäller nödställda skoterförare, men också skidåkare som inte kan hålla sig varma i väntan på undsättning.
– Och då har vi bråttom, inte på grund av skadan, utan för att få personen varm, säger Mojo Andersson.

På fjälltoppen berättar Jenny Råghall att hon själv är noga med att packa med sig säkerhetsprylar. När hon åker offpist tar hon med sig varma kläder om vädret skulle slå om. Hon har också med sig spade, sond och transciever om lavinen skulle vara framme.

– Nu ska vi åka utför på ett säkert och roligt sätt. Det är ju roligt också, det handlar inte bara om risker och faror, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".