1 av 2
Även Makode Lindes könsstympningstårta ledde till diskussioner om hets mot folkgrupp. Foto: Pontus Raud/TT
2 av 2
"Man får alltså inte kränka någon och hänvisa till att "jag har rätten att yttra mig", säger juristen Dona Hariri. Foto: Sveriges Radio

Dan Parks gallerist riskerar att dömas för hets mot folkgrupp

"Man får inte kränka någon och hänvisa till att 'jag har rätt att yttra mig'"
1:26 min

Galleristen Henrik Rönnquist säger att han ska ställa ut verk som dömts för hets mot folkgrupp. Men genom det bidrar han till spridning av verken, vilket han själv kan dömas för.

– Vad gäller den här galleristen som kommer att öppna sina dörrar för den här konsten kan man diskutera om han bidrar till spridning av den. Hets mot folkgrupp kräver spridning, så det kan han absolut dömas för, säger Dona Hariri som är jusrist och programledare för tv-programmet Justitia.

Galleristen Henrik Rönnquist öppnar på lördag en utställning med verk av gatukonstnären Dan Park, som dömts för hets mot folkgrupp. Ett av verken han dömdes för är en affisch som visar ordföranden för Afrosvenskarnas forum för rättvisa och två andra män som hänger i snaror från en bro.

Ett annat fall då hets mot folkgrupp diskuterats i samband med en konstutställning var 2012. Då ställde konstnären Makode Linde ut den uppmärksammade könsstympningstårtan, som var formad som en stereotyp av en svart kvinna.

– Då kom diskussionen "är det hets mot folkgrupp eller inte?" upp. Men då friades konstnären, eftersom man inte ansåg att syftet var att kränka någon och då är det inget brott, säger Dona Hariri.

Hon förklarar att när man juridiskt bedömer om något är hets mot folkgrupp eller inte, är det alltid motivet som styr.

– Om jag skriker någonting kränkande till dig, så kollar man alltid på syftet. Var syftet att kränka är jag skyldig till brott - hets mot folkgrupp om det är kopplat till exempelvis etnicitet, säger Dona Hariri.

Anledningen till att Henrik Rönnquist vill ställa ut Dan Parks kritisterade verk är att han tycker att domen mot honom går emot yttrandefriheten. Men enligt Dona Hariri är det inte så enkelt.

– Man ska komma ihåg att yttrandefriheten kan inskränkas. Men får alltså inte kränka någon och hänvisa till att "jag har rätten att yttra mig, säger Dona Hariri.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".