Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Podd med dramatiska dokumentärer och spännande granskningar. Senaste nytt i sociala medier och radio...

Så här mycket får du tala i film om du inte är vit

Publicerat fredag 10 juli 2015 kl 00.00

Dylan Marron har valt att illustrera hur sällan rasifierade personer talar i film genom att klippa ihop alla gånger rasifierade har repliker. 

Efter att en producent castat honom i en poddserie för att öka representationen, valde skådespelaren Dylan Marron att kolla på filmer för att se hur många gånger en rasifierad person pratar. Resultaten presenteras nu i olika Youtube-filmer under parollen "Every Single Word Spoken".

Vill visa representationen

Inspirerad av producentens val att öka representationen, bestämde sig Dylan för att kolla mer på representation och gick igenom filmer som American Hustle, 500 days of Summer och Her

Dylan har då kollat genom och klippt ihop filmer där alla repliker som yttras av rasifierade personer pratar. I flera av filmerna har de mindre än en minuts talrum, eller så säger de ingenting alls.

– Det verkar genialt! Det måste ju till sådana banala och enkla saker för att folk ska haja till, säger skådespelare Bahar Pars.

Exempel från filmen "Wedding Crashers" av David Dobkin (2005)



Stereotypiska roller

Representationen i dessa filmer är även stereotypisk. Det tydligaste exemplet är från filmen "Enough Said" av Nicole Holofcener, där Anjelah Johnson-Reyes spelar en latinamerikansk hembetjänt och är även den enda rasifierade personen i filmen som har en talroll - trots att filmen utspelas i Los Angeles, en stad där många av invånarna är rasifierade.

– Det här är ett problem när vi ska "avspegla" verkligheten, menar Bahar Pars och fortsätter:

– Vems verklighet pratar vi om då? Från vems blick? 

Det är något som Dylan håller med om. I en av hans favoritfilmer från förra året, den populära filmen "Förr eller senare exploderar jag", så nämns inga specifika etniciteter. När filmen gjordes fanns endast en rasifierad person med repliker.

–  I slutet av dagen, berättar filmen en universell historia om kärlek och förlust men använder sig av "vithet som förinställt värde", som att de föreslår att rasifierade personer "inte kan ta del" av dessa historier. Det är där den riktiga skadan finns, säger han till Mashable

Bristande mångfald

En amerikansk studie från 2013 visar att av de 500 filmer som släpptes i USA mellan 2007 till 2010 samt år 2012, var tre fjärdedelar av rollerna med repliker spelade av vita skådespelare. Bakom kameran visar det att en sextondel av alla regissörer var rasifierade.

Även inom svensk filmindustri ser siffrorna inte bättre ut. I en undersökningen av 30 filmer med 800 rollfigurer var endast 7 procent invandrade eller barn till invandrade svenskar, något som Kulturnytt rapporterat om.

Fler filmer hittar du på Dylans Tumblr-blogg. Klicka här för att komma dit!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".