Kriminalvården, fängelse Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
1 av 2
Kriminalvården har fått dubbelt så mycket pengar för att se till att unga inte faller tillbaka i brott. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Alexander Larsson
2 av 2
Alexander Larsson har själv suttit i fängelse och han tycker att Kriminalvårdens plan låter bra. Foto: Ronja Mårtensson/Sveriges Radio

Så ska Kriminalvården se till att unga inte faller tillbaka i kriminalitet

1:28 min

Mer än hälften av unga som sitter i fängelse går tillbaka till det kriminella livet när de suttit klart sin tid. Men nu ska Kriminalvården satsa på att minska den siffran.

Mer personal på ungdomsavdelningarna, tydligare krav och stöd från bland annat psykolog från första dagen i häktet till sista dagen i häktet. Det är de tre punkter som Kriminalvården vill genomföra för att minska risken att unga dömda ska återfalla i brott. 

"Jag förberedde mig så mycket jag kunde på anstalten"

Alexander Larsson är 29 år och har suttit i fängelse. I dag är han ungdomscoach på Process Kedjan som är en organisation som hjälper unga ur kriminalitet och missbruk. Och för honom var fängelset en vändpunkt.

– Jag satt några år och gjorde allt jag kunde för att för att förbereda mig på ett liv efter anstalten. Jag pluggade och gick de program som erbjöds. Sen hade jag tur att komma till en förening som tog emot mig med öppna armar, säger han.

Mer än häften begår brott igen

Mer än hälften av alla unga som suttit i fängelse begår brott igen när de kommer ut. Därför gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att ta fram ett sätt att jobba för att motverka just det.

– Unga finns under väldigt kort tid hos kriminalvården och vi har konstaterat att vi tycker själva att vi kommer igång lite väl sent med våra insatser, säger Nils Öberg som är generaldirektör på Kriminalvården.

"Viktigt att få prata med någon tidigt"

Kriminalvården har fått dubbelt så mycket pengar det här året för att kunna göra insatserna.

Bland annat ska de 100 miljonerna gå till att de unga ska få hjälp alla dagar i veckan redan från deras första dag i häktet.

– Att man tidigt kan få träffa terapeut eller har motiverande samtal och faktiskt börja sin förändring redan på häktet. Som jag saknade när jag själv satt där, säger Alexander Larsson.

Men han tycker också det är viktigt att vården fortsätter efter häktet eller fängelset. Ett arbete som Kriminalvården är medvetna om att de måste bli bättre på.

– Vi har en viktigt roll att fylla när det gäller att minska återfallen i brott, men det finns också andra delar av samhället har ett ansvar och där behöver vi bli bättre på att få ihop systemet. Det är en början på ett förändringsarbete men som måste fortsätta också efter att man avtjänat sitt straff, säger Nils Öberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista