En regnbågsflagga
Foto: Gregor Fischer/AP

En tredjedel av landstingen har inte med hbtq i sina handlingsplaner för psykisk hälsa

2:00 min

Regeringen har ringat in hbtq-personer som en utsatt grupp när det handlar om psykisk ohälsa. Men en tredjedel av landstingen har inte med hbtq i sina handlingsplaner, enligt en rapport från RFSL.

I år satsar regeringen 1,4 miljarder kronor till landstingens arbete mot psykisk ohälsa. Regeringen har ringat in hbtq-personer som en utsatt grupp och tidigare forskning visar att hbtq-personer mår psykiskt sämre än övriga befolkningen.

Trots det har en tredjedel av landstingen inte med hbtq i sina handlingsplaner för hur de ska förbättra den psykiska hälsan lokalt, enligt en kartläggning som RFSL har gjort.

– Om man inte skriver vad man tänker göra är det ofta så att det inte händer någonting. Det här betyder ju att man inte ser problemet, att man inte vill lägga resurser på det, eller att man inte riktigt vet vad det är man behöver göra, säger Cal Orre som är sakkunnig på RFSL.

Har slutat uppsöka vården

Linus Enbom från Luleå är transperson och säger att har slutat uppsöka vården eftersom han blivit dåligt bemött.

– Bara för att jag inte har ändrat mitt personnummer får jag skumma frågor. Alltså hur man har sex, om man använder leksaker... Frågor som en vanlig heteromänniska aldrig skulle få. Jag stannar hellre hemma och har mina smärtor, än att åka in och bli förnedrad, för man blir bara arg.

RFSL:s kartläggning visar också att det bara Stockholms läns landsting som tydligt formulerat ett antal olika insatser för att förbättra hbtq-personers hälsa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".