Skolkorridor
Foto: Pontus Lundahl/TT

471 elever per studie och yrkesvägledare i gymnasiet: "Omöjligt att kunna göra ett gott arbete"

2:00 min

Det går 471 elever på varje heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare i gymnasiet, enligt Skolverkets senaste siffror. För årskurs 7-9 var siffran 498 elever.

– Det är fullständigt omöjligt att kunna göra ett gott arbete utifrån de siffrorna. Många har långt, långt många fler elever än det att hantera och vägleda, säger studie- och yrkesvägledaren Lena Hartvigsson.

– Många hinner inte ens kalla alla elever i årskurs 9 på ett samtal. Det blir enskilda punktinsatser istället för en lång process som det är tänkt att vara, säger Lena Hartvigsson som är SYV på ett gymnasium i Jönköping och också jobbar åt Lärarnas riksförbund.

Enligt Skolverkets senaste mätning för läsåret 2017/2018 gick det 471 elever per heltidsarbetande SYV i gymnasiet. För årskurs 7-9 var siffran 498 elever.

– Studie och yrkesvägledningen har under många år varit en eftersatt verksamhet, en lågt prioriterad verksamhet, säger Mikaela Zelmerlööw som just nu utreder studie- och yrkesvägledningen i Sverige på uppdrag av regeringen.

Ska få vägledning enligt skollagen

Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen, ska få vägledning efter behov enligt skollagen:

– Och vi vet att alla elever inte får den studie- och yrkesvägledning som dom behöver. Man känner ofta inte till, och använder sig inte av målen som finns i skollagen och läroplanen, säger Mikaela Zelmerlööw.

Skolinspektionens granskningar förra året visade 17 procent av de granskade grundskolorna och 6 procent av de granskade gymnasieskolorna hade brister vad gäller att uppfylla elevers behov av studie- och yrkesvägledning.

– Vi ser att studie och yrkesvägledningen fungerar bra på vissa håll. Det är klart att de eleverna får en helt annan möjlighet att nå sin potential, att hitta rätt, medan andra inte alls får samma möjligheter. Så ska det inte se ut, vi ska ha en likvärdig skola, säger Mikaela Zelmerlööw.

Utredningen om en utvecklad SYV ska vara klar i oktober.

"Man vet inte ens att det finns"

P3 Nyheter har träffat unga som tror att det kostar pengar att studera på Komvux, och som tycker att dom inte har fått tillräcklig information om olika jobb och utbildningar i skolan:

– Det kan ju vara så att det är därför man inte väljer grejer, för man vet inte ens att det finns.

Det säger Saga Träff i Bjuv. Hon har gått en högskoleförberedande restaruranglinje på gymnasiet.

– Vet man inte att det finns till exempel en viss linje att plugga vidare till så kan man inte välja den även fast man kanske hade velat. Det borde börja redan när man går i grundskolan så att man alltid är medveten vad man har för val i framtiden. Det kan ju vara rätt jobbigt att gå runt och undra också "vad ska jag göra sen?"

Fotnot: Skolinspektionens statistik är inte baserad på ett slumpmässigt urval och kan därför inte generaliseras till att gälla alla skolor i riket. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning som de har rätt till. År 2017 bedömdes 285 grundskolor och 81 gymnasieskolor gällande frågan om studie- och yrkesvägledning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".