Ett högskoleprov i punktskrift.
Personer med synnedsättning kan få skriva högskoleprovet med hjälp av talsyntes, eller som på bilden: i punktskrift. Foto: Universitets- och högskolerådet

Blinda får fler chanser på högskoleprovet

1:27 min

Personer som är blinda eller har synnedsättning kan bara skriva högskoleprovet tre gånger. Men från och med i höst blir det möjligt att göra det varje år.

De anpassade versionerna av högskoleprovet tillåter de som är blinda eller har synnedsättning att med punktskrift och talsyntes kunna genomföra provet. Men bara tre gånger – sen är proven slut, till skillnad från de vanliga som kan skrivas två gånger per år ett obegränsat antal gånger.

Till hösten börjar dock högskoleprovet för blinda och synnedsatta att ges en gång per år.

– Det har varit ungefär tio personer som har gjort provet årligen som mest och då har man bedömt att det varit väldigt kostsamt, men nu har vi hamnat i ett läge där vi tar fram så man kan göra provet en gång om året, säger Tuula Kuosmanen vid universitets- och högskolerådet.

Inte nöjda än

Riksorganisationen Unga med synnedsättning har länge drivit frågan om rätten till anpassade högskoleprov. Ordföranden Linus Forsberg tycker förändringen är bra, men är inte nöjd.

– Det som är bra är just att det sker varje år vilket vi menar ska vara en självklarhet, det olyckliga är just att det enbart kommer förläggas på hösten eftersom de flesta som skriver provet skriver på våren, säger han.
På universitets- och högskolerådet menar man att det blir en gång om året för att det är vad som är möjligt i nuläget.

– Det är en stor förbättring mot tidigare år och man får ha respekt för att det är utvecklingstider för de här proven, och det är vad vi kan klara av just nu: att ta fram provet en gång om året, säger Tuula Kuosmanen.

"Måste sluta räknas i kronor och ören"

Riksorganisationen Unga med synnedsättning kommer fortsätta kämpa för att få skriva högskoleprovet två gånger om året, som seende personer har möjlighet till.

– Jag menar att personer med funktionsnedsättning överlag måste sluta räknas i kronor och ören. Det här handlar ju om rättigheter som en student som inte har en synnedsättning har, och där behöver vi ju inte prata kronor och ören om vad det kostar att erbjuda dem möjligheten att göra det två gånger per år, säger Linus Forsberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista