Åklagarnas nya hårda tag mot misstänkta högskoleprovsfuskare

1:35 min

Att fuska på högskoleprovet är systemhotande. Det menar två åklagare som har valt att åtala misstänkta fuskare på höstprovet 2016 för grovt brott.

Hösten 2016 gillrade Universitets- och högskolerådet en fälla på högskoleprovet genom att byta plats på olika svar. 50 personer identifierades då som fuskare. Hittills har ett tiotal av dem dömts för brottet osann försäkran, varav en i hovrätten.

Alla har dock dömts för brott av normalgraden, men nu har åklagaren Henrik Stiernblad åtalat 15 personer för grovt brott. Normalbrottet ger högst sex månaders fängelse, medan grovt brott kan ge upp till två år.

Henrik Stiernblad menar att det bör bedömas som grovt bland annat för att han anser att fusket är systemhotande, eftersom det kan leda till att personer som borde kommit in på en utbildning inte gör det – och tvärtom.

 Vill pröva i högre domstol

– Det är ju ett led i en allvarlig brottslighet, säger han.

Men de flesta andra åtal som går på andra tingsrätter avseende samma grej går ju inte som grovt brott?

– Åklagaren kan göra lite olika bedömningar. Och det har ju inte prövats av högre rätt just det här, huruvida man kan se det som ett grovt brott. Jag har valt att åtala på det viset, det är min bedömning, för att se om det också kan prövas i en högre domstol.

Domstolen: inte grovt

Hittills har ett fall av högskoleprovsfusk prövats som ett grovt brott i rätten, men killen dömdes för brott av normalgraden till dagsböter. Åklagaren Zilla Hirsch stod bakom det åtalet.

– Det var ju erkänt brottet, så han dömdes ju för gärningen men det bedömdes inte som grovt. Och tingsrätten har överhuvudtaget inte motiverat varför, de har bara sagt att det inte är grovt, punkt, säger hon.

Även hon menar att fusket kan vara systemhotande.

 "En samhällsfunktion som påverkas"

– Hela grejen med högskoleprovet är ju att man ska ha andra möjligheter att komma in på universitetet. Om det här i förlängningen får fortgå får det ju stora konsekvenser för om vi överhuvudtaget kan ha högskoleprov. Det är ju en samhällsfunktion som påverkas.

Hon har dock inte tänkt att överklaga domen, då hon bara stod för själva åtalet men inte deltog i rättegången.

Av Henrik Stiernblads fall har inget ännu kommit till rättegång, men om något av dem inte heller bedöms som grovt brott kommer han att överklaga för att se om en högre instans håller med om hans bedömning och eventuellt få till en praxis.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista