Transvård

Han började självmedicinera testosteron under utredningen

2:00 min

Under senaste tidens debatt har många uttryckt att transvården av unga går alldeles för fort, då det finns en risk att patienterna ångrar sig. Många patienter tycker dock precis tvärtom.

– Jag började gråta och sa att jag inte orkar vänta mer. Jag hade kunnat ta livet av mig när som helst. Jag kände att jag orkar inte vänta längre, säger Charlie Campos Vargas som kom ut som trans i tonåren.

Det var efter att han känt att något var fel sedan han kom in i puberteten. Han började då successivt leva sitt liv som kille. Som en del av utredningen, som alla som är under 18 år får göra, skulle han leva som kille i ett år innan det kunde bestämmas om han kunde gå vidare och få hormoner utskrivna.

– Jag ville börja mitt nya liv. Mitt liv. Inte någon annans liv som jag har lånat.

Alla utredningar tar olika lång tid, innan någon kan påbörja sin behandling med hormoner och eventuell kirurgi. Det beror dels på patientens ålder, men också faktorer som hur personen mår i övrigt.

Utredningen går bland annat ut på samtal med ett team av psykolog och kurator, som också är tänkta att finnas där som stöd under tiden.

Lennart Fällberg är enhetschef på Lundströmsmottagningen, i Västra Götaland. Han säger att det är viktigt att utredningarna tar så lång tid, speciellt när patienterna är minderåriga.

– Ofta blir vi anklagade för att vara stoppklossar och det kan jag förstå. Men jag står för att vi utreder noggrannt och det måste få ta tid, när det är sådana ovanligt livsavgörande beslut.

Charlie mådde väldigt dåligt medan han väntade, speciellt över sin röst som han upplevde gjorde att han inte passerade som kille.

– Jag vägrade helt enkelt prata. Och jag är en högljudd person jag kan egentligen inte inte prata.

Till slut köpte han testosteron online och började självmedicinera. Han var medveten om riskerna, men kände han att inte hade något val. Han använde det i något halvår, men nu fyller han snart 18 år och har fått sin diagnos. Snart ska han fortsätta behandlingen via vården. Han förstår att utredningarna tar tid, men tycker att transvården behöver mer resurser.

– Jag kände nu passerar jag, jag kan vänta nu. Jag fick orken tillbaka och kan fortsätta kämpa och slåss för det här. Det är långa väntetider och så, de är väldigt jävla noggranna.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista