Foto: TT.
Foto: TT.

Höga svenska ingångslöner skapar problem

Debatt om ingångslöner i P1-morgon
10 min

Konjunkturinstitutet menar att Sveriges höga ingångslöner gör det svårare för lågutbildade och människor födda utomlands att få jobb. Vi debatterar om det är dags att sänka ingångslönerna med Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv och Thorbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO.

Det är för bra betalt på första jobbet, vad tycker du om det Thorbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO?

--Jag blir väldigt provocerad måste jag säga. Hur långt vill man pressa ner människor? Vi har minimilön i kollektivavtal idag som ligger mellan 17000 och 20000 och i det spannet får du in väldigt många grupper. De grupperna som ligger på de minimilönerna jobbar i princip alltid deltid, visstid och har otrygga anställningar och dåliga villkor. Det innebär att de jobbar ungefär 60-70 procent max och har då 10000-14000 efter skatt i lön, säger Thorbjörn Johansson. 

Samtidigt så har vi hög arbetslöshet. Om nu lägre ingångslöner skulle göra det lättare för särskilt utsatta grupper att få jobb, vore det inte bra?

– Det finns ingen entydig forskning i världen  som tyder på att det skulle ge fler jobb. Det säger faktiskt KI:s rapport också. Men ändå kommer man fram till den här slutsatsen vilket är mycket upprörande, säger Thorbjörn Johansson.

Från näringslivets håll har man länge efterfrågat lägre ingångslöner och Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv,  menar att forskningen visst visar att det har positiv effekt på arbetslösheten.

– Det finns massiv forskningsövervikt till att det skulle bli resultatet. Speciellt i ett land som har de högsta lägstalönerna av alla jämförbara länder och den lägsta andelen av jobb. Vi har alltså väldigt få jobb som är de här ingångsjobben på arbetsmarknaden och att tro att det inte är kopplat till priset är mer än lovligt naivt, säger Christer Ågren.

Christer Ågren menar att det skulle kunna tillkomma jobb i privat tjänstesektor, handel och hotell och restaurang. Men han vill inte sätta en summa på vad han tycker är en rimlig lägstalön.

– Det här ska kombineras med till exempel lägre skatter för de här grupperna. Det är inte så att man behöver ha en lägre nettolön. Men det funkar inte att ha både höga skatter, höga momssatser och höga löner för de här arbetena. Då blir det för dyrt, säger Crister Ågren.

Svenskt näringsliv vill inte, enligt Christer Ågren, sänka lägstalönerna utan snarar få en långsammare löneutveckling och i vissa fall en frysning av lönerna.

Thorbjörn Johansson pekar på att länder med låga ingångsländer, som USA och Rumänien, inte har en lägre arbetslöshet än Sverige

-- Att det skulle ge de här jobben är bara nys, säger han.

– Till syvende och sist handlar det om vilket samhälle man vill ha. Vill man ha ett samhälle som inkluderar, där vi har mer rättvisa och jämlikhet och tror på människors lika värde eller vill vi ha ett samhälle med stora klyftor och stora sociala orättvisor.

Christer Ågren på Svenskt Näringsliv menar att den stora arbetslösheten redan har skapat ett A och B-samhälle i Sverige.

– Det är någongting som är på väg att gå sönder på arbetsmarknaden i form av att för många står utanför, säger han.

Sänkta löner och olika typer av subventioner har redan prövats på den svenska arbetsmarknaden. Men enligt Thorbjörn Johansson på LO har de inte haft någon effekt.

– Vad som behövs i Sverige är en expansiv politik. Det finns massor med jobb som behöver göras och som vi borde göra men det är eftersatt. Många människor bågnar under arbetsbelastning, säger Thorbjörn Joahansson.

Christer Ågren pekar på insatser som har haft effekt men som ogillas av LO. Till exempel Rut-avdraget och sänkta arbetsviaravgifter för unga.

– Det finns ett besvärligt inbyggt motstånd mot att försöka få till jobb också i den här ändan av arbetsmarknaden och det leder till att vi driver upp ett utanförskap som verkligen skapar ett kluvet Sverige, säger Christer Ågren.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".