Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.
Programledare Johar Bendjelloul och Hillevi Ganetz, etnolog och genusvetare. De står i studion. Foto: Lotta Karlsmark/Sveriges Radio
1 av 2
Programledare Johar Bendjelloul och Hillevi Ganetz, genusvetare. Foto: Lotta Karlsmark/Sveriges Radio
Emma Johansson, studerande på Handels, är toastmaster på Nobelfesten ikväll. Foto: Charolotte Kärnerud/Sveriges Radio
2 av 2
Emma Johansson, studerande på Handelshögskolan, är toastmaster på Nobelfesten ikväll. Foto: Charlotte Kärnerud/Sveriges Radio

Dags för årets Nobelfest

Hillevi Ganetz om sin forskning kring Nobelbanketten
6:00 min

Precis som traditionen bjuder hålls Nobelbanketten idag den 10 december och det blir som vanligt en glamorös hyllning till vetenskapen och forskningen med prominenta gäster som kungafamiljen och Sveriges statsråd, förutom de tillresta Nobel-pristagarna själva. Men hur blev Nobelfesten den megabevakade TV-händelse den är idag? Hur skildras pristagarna i media? Hör Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms Universitet som forskat på just Nobelfesten. Hör också Emma Johansson, student på Handelshögskolan i Stockholm, som är toastmaster på festen för tredje året i rad om vad det viktigaste är att hålla kolla på under kvällen.

– Det är ett väldigt underligt program egentligen i SVT:s utbud. Det finns ingen motsvarighet, möjligtvis sportsändningar från olympiader, säger Hillevi Ganetz som kollat igenom 80 timmar Nobelsändningar från 1959 och framåt.

Just nu skriver Ganetz en studie med titeln ”Drottningens kropp.” Hon har noterat att den som fått mest tv-tid är just drottningen, som hon aldrig hört säga ett ord. 

– Å ena sidan ger kungafamiljens närvaro en hög status åt hela tillställningen. Å andra sidan så blir det en slags ideal kvinnlighet som framställs genom henne, som de få vetenskapskvinnorna inte når upp till, säger Ganetz.

Apropå skillnader i hur kvinnor och män bemötts tar Ganetz upp exemplet då Rosalyn Yalow vann nobelpriset i medicin 1977. Hennes familj får gång på gång frågor om hon är bra på att laga mat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".