Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio.
Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio.

"Calmfors modell mest lik Liberalernas"

Fredrik Furtenbach om nya förslaget om lägre ingångslöner
6:02 min

Debatten om jobb till nyanlända rullar vidare. Ett nytt råd med nationalekonomen Lars Calmfors i spetsen uppmanar fack och arbetsgivare att förhandla fram ingångsjobb med lägre ingångslöner. Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, hur överraskande är det här?

– Inte alls. Debatten om invandring börjar nu alltmer att handla om hur de nyanlända ska få jobb. Där har alla de fyra allianspartierna varit ute med varsin modell för hur man ska kunna få sänkta ingångslöner. Så det här stämmer väl in i det mönstret.

Vilka likheter finns i förslaget med de vi hört från de olika allianspartierna?

– Det lustiga är att den här modellen heter exakt samma sak som Centerpartiets modell, det vill säga ingångsjobb. Men det är faktiskt inte Centerpartiets modell som den är mest lik. Modellen är i stället väldigt lik Liberalernas, så lik att man faktiskt skulle vilja veta hur det kommer sig.

Finns det några skillnader?

– Det finns en viktig skillnad och det är att Liberalerna kan tänka sig lagstiftning, något som Calmfors råd inte vill. Det är kanske inte så konstigt eftersom han står nära Svenskt näringsliv och de är väl rädda för vad som skulle kunna hända i förlängningen om man tillåter politikerna att peta i lönesättningen.

Lars Calmfors försvarar rådets obundenhet gentemot Svenskt näringsliv, som finansierar rådet. Hur obundet kan det vara egentligen?

– De tror säkert på sin egen modell, men det är naturligtvis ingen tillfällighet vilka som sitter i det här rådet. Svenskt näringsliv har nog vetat ungefär vad de skulle få när de tillsatte det, annars hade de nog lagt sina pengar på annat.

Tanken är att skapa fler jobb, göra det lättare för personer som annars har svårt att få jobb. Vad kan det finnas för motargument?

– Ett givet argument är att det ger löner som är svåra att leva på. Ett annat är det som LO har sagt, att det ger en press på lönerna för vanliga jobb i de här branscherna, exempelvis affärer och kaféer.

– Ett tredje är det här som ibland kallas för undanträngning, det vill säga att en del av de här jobben går till folk som skulle ha fått vanliga jobb annars. Någon som har ett kafé och vill anställa en person har egentligen ingen anledning att anställa någon vanligt utan gör så här istället för att det blir billigare.

– Ett annat vanligt argument är att det egentligen inte behövs eller inte borde behövas för att det redan är väldigt billigt att anställa någon som är nyanländ eller långtidsarbetslös på grund av subventioner.

– Sist men inte minst går det ju även diskutera hur effektivt det är. Lars Carlforms säger ju själv att det inte räcker utan snarare är en pusselbit. Ungefär samma sak säger IFAU (institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), att det skulle kunna ge jobb men inte väldigt många.

Hur kommer regeringen att reagera på det hör förslaget?

– Jag tror att de kommer att avfärda det. De har hört ett antal sådana här förslag nu och deras recept är ett annat. De vill inte ha sänkta ingångslöner utan talar istället om utbildning och att man ska försöka få arbetslösa och arbetsgivare att hitta varandra på bättre sätt, att man ska vara snabbare på att översätta utländska utbildningar och att man ska fortsätta med att subventionera arbetsgivare som anställer en arbetslösa.

– Men sen lär det väl komma något mer förslag från regeringen, men vad det är vet vi ju inte, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".