Slovakien signalerar till sina EU-partners att det inte går att lita på säger Olga Gyarfasova vid Comenius-universitetet i Bratislava, inriktad på europeisk integration.
1 av 5
Slovakien signalerar till sina EU-partners att det inte går att lita på säger Olga Gyarfasova vid Comenius-universitetet i Bratislava, inriktad på europeisk integration. Foto: Daniela Marqardt/Sveriges Radio
Det flyktingfientliga klimatet i Tjeckien är ett hot mot demokratin, anser juristen Magda Faltova som leder organisationen Association for migration and integration i Prag.
2 av 5
Det flyktingfientliga klimatet i Tjeckien är ett hot mot demokratin, anser juristen Magda Faltova som leder organisationen Association for migration and integration i Prag. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
Visegradgruppen bildar en front mot Bryssel.
3 av 5
Visegradländernas, Tjeckien, Slovakien, Polen och Ungerns ledare bildar en enad front mot Bryssel i flyktingfrågan. Foto: AP
Ingen här vill skrämma bort flyktingar men det finns en naturlig rädsla för det okända, säger Tomas Prouza, den tjeckiska regeringens statssekreterare för Europafrågor.
4 av 5
Ingen här vill skrämma bort flyktingar men det finns en naturlig rädsla för det okända, säger Tomas Prouza, den tjeckiska regeringens statssekreterare för Europafrågor. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
Visegradländerna, Tjeckien, Slovakien, Polen och Ungerns ledare gör sig redo för familjefoto innan de berättar att de vill se stängda gränser i Bulgarien och Makedonien mot Grekland.
5 av 5
Visegradländerna, Tjeckien, Slovakien, Polen och Ungerns ledare gör sig redo för familjefoto innan de berättar att de vill se stängda gränser i Bulgarien och Makedonien mot Grekland. Foto: Daniela Marquardt/Sveriges Radio
P1-MORGON TORSDAG 18 FEBRUARI

EU splittrat inför EU-toppmötet

"Motståndet mot flyktingar dominerar det offentliga samtalet"
7:08 min

Tjeckien och Slovakien är två av de fyra östliga EU-länder som, tillsammans med Polen och Ungern, bildar den löst sammansatta "Visegradgruppen", en grupp som driver en gemensam agenda bland annat kring de två frågor som står i fokus vid det EU-toppmöte som inleds i Bryssel idag. Nämligen flyktingfrågan och "Brexit". Vår korrespondent Daniela Marquardt rapporterar från Prag.

Det vimlar av språk och utländska besökare i den väldiga Pragborgen, hemvist för kungar, kejsare och vår tids presidenter. Nuvarande herre i huset, president Milos Zeman har på senare tid gjort sig känd för sina hätska uttalanden om andra utlänningar.

"En organiserad invasion" och "tsunami" har han kallat strömmen av flyktingar till Europa, och det i ett land där bara några hundra människor beviljades skydd under förra året, varav de allra flesta kom från Ukraina.

Zemans uttalanden reflekterar och stärker uppfattningar som finns hos många tjecker i den polariserade debatten om flyktingar.

Juristen Magda Faltova leder en av få organisationer som hjälper flyktingar med juridisk rådgivning, samhällsorientering och psykologiskt stöd. Hon är djupt oroad över tongångarna i Tjeckien.

– Våra internationella åtaganden, rätten till asyl och hur grundläggande den är för demokratin, det är frågor som vi håller på att förlora mot den kompakta bilden av flyktingar som potentiella terrorister som hotar vår säkerhet, hävdar hon.

Den här inställningen drabbar också organisationer som Faltovas Organisation för migration och integration.

– Vi anklagas för att göra vårt arbete enbart för pengarna, att vi egentligen inte bryr oss och att vår kunskap och erfarenhet inte har något värde. Sånt hör vi också från politiker, säger den tjeckiska juristen.

Men de slösar bara bort viktig tid som vi borde använda för att förbereda oss, anser hon. Förr eller senare måste också de ta emot fler flyktingar. 

– Tyskland kan inte ta emot alla, och vi måste utveckla vår egen förmåga att ta emot och integrera människor, annars kommer vi att ångra oss en dag, hävdar Magda Faltova.

Förra året kritiserade FN Tjeckiens behandling av flyktingar och förhållandena i lägren där de hålls inspärrade under asylprövningen. FN drog slutsatsen att det är en medveten strategi från tjeckisk sida att behandla flyktingar så illa att de inte ska vilja komma dit.

Det här tillbakavisar regeringens statssekreterare Tomas Prouza. Men precis som på andra håll finns det också här politiker som missbrukar situationen, medger han.

– Medierapporteringen om Syrien domineras av IS-terrorister och andra hemska berättelser. Det är klart att människor blir rädda, säger statssekreteraren.

Han upprepar det jag ofta hör under min resa, hur ovana tjecker och andra centraleuropéer, som levde 40 år bakom järnridån, är vid utlänningar och framför allt muslimer.

I Slovakiens huvudstad Bratislava går det inte att missa att det snart är parlamentsval. Bestämda män blickar ut från valaffischer som även för den som inte förstår språket verkar förvillande lika.

Vi skyddar Slovakien, står det på det socialdemokratiska regeringspartiets valaffisch. På kristdemokraternas står det Säkra hem, säkra familjer.

Olga Gyarfasova är expert på politisk kultur och europeisk integration vid Comenius-universitetet. Om ett par veckor kommer hon åter sitta i public service-tv och analyserar valet. Hon bekräftar att de flesta partier använder samma retorik: säkerhet, trygghet och försvar av vad som anses slovakiskt.

Motståndet mot flyktingar har dominerat valkampanjen.

– Debatten har förgiftats av politikernas hårda tonläge, tycker Olga Gyarfasova.

I Slovakien har man kunnat höra premiärminister Robert Fico tala om att Europa begår rituellt självmord. Han kan tänka sig att ta emot 200 flyktingar men bara kristna. Hans regering har också anmält EU-beslutet att fördela 160 000 flyktingar på alla medlemsländer, till Europadomstolen.

– Det här sänder viktiga budskap till våra EU-partners att vi inte är så pålitliga som vi hävdade när vi ville gå med i unionen. Vi visar att vi inte är redo att ta gemensamt ansvar, säger Olga Gyarfasova och menar att det bekräftades i veckan, när Visegrad-gruppen, den informella alliansen mellan Slovakien, Tjeckien, Ungern och Polen markerade en egen linje i flyktingfrågan.

Genom att stänga Bulgariens och Makedoniens gränser mot Grekland vill de stoppa människor som flyr till Europa på den så kallade Balkanrutten.

Precis som i Tjeckien upplever de som arbetar med flyktingar, svårigheter i Slovakien, ett land där just nu 39 personer avvaktar sina asylprövningar. I väntan på besked är de instängda i särskilda läger i ett halvår.

Zuzana Stevulova leder organisationen Human Rights Leage, som fungerar som en förlängd arm till FN:s flyktingorgan UNHCR i Slovakien och som har kritiserat lägren.

– Det är bara poliser som sköter lägren. Det är uteslutande säkerhetsperspektivet som gäller, säger Zuzana Stevulova, vars organisation blev portförbjuden efter kritiken. Enligt information inifrån får människor fortfarande inte använda sina telefoner och har inte tillgång till internet.

Men det finns också en reaktion mot den fientliga inställningen till flyktingar i Slovakien, säger hon.

– Vi upplever att fler vill engagera sig och hjälpa flyktingar, berättar juristen Zuzana Stevulova. Människor hör av sig och vill göra frivilliginsatser. Men fortfarande är det de som är emot flyktingar som dominerar det offentliga samtalet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".