Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio.
Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio.
P1-MORGON ONSDAG 24 FEBRUARI

Regeringen utser nya ambassadörer

Fredrik Furtenbach: "Det är den officiella bilden av svensk utrikespolitik"
6:54 min

Regeringen kommer utse en särskild ambassadör för nedrustning och en ambassadör för mänskliga rättighetsfrågor. Det är en del av innehållet när utrikesminister Margot Wallström idag presenterar regeringens utrikesdeklaration. Regeringen hänvisar bland annat till Nordkoreas kärnsprängning tidigare i år och skriver att den "understryker nödvändigheten av arbetet för internationell nedrustning." Deklarationen följs av en utrikesdebatt i riksdagen. 

Som vi hör i Ekot utses två nya ambassadörer. Varför?

– Det ska blir en nedrustningsambassadör och en ambassadör för frågor om mänskliga rättigheter. Båda är ett sätt för regeringen prioritera de frågorna, och visa att man gör det. Båda områdena är hjärtefrågor för Margot Wallström.

– Nedrustningsambassadör har varit en klassisk post för socialdemokratin, den har till exempel Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin haft. När det gäller ambassadören för mänskliga rättigheter så finns redan en sådan titel på UD i dag, men nu tillförs en ny post där

Finns det fler nyheter i deklarationen?

– Det finns alltid några centrala meningar som beskriver svensk säkerhetspolitik, och de formuleringarna förändras nu. Såhär skriver regeringen: "Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga."

– Samarbetet med Nato beskrivs som ett i en rad samarbeten som bygger svensk utrikes- och säkerhetspolitik: i EU, Norden, östersjöområdet, med Finland, FN, OSSE, och USA.

– Oppositionens lär tolka kontentan av detta som att regeringen spelar ner Natos betydelse för Sverige, och vägrar att ens glänta på dörren för att diskutera ett medlemskap.

Spelar det någon roll vad som står i?

– Det är sällan stora de stora nyheterna kommer i utrikesdeklarationen, men den ger ändå den officiella bilden av svensk utrikespolitik. På läktarna sitter utländska diplomater och lyssnar, så formuleringarna brukar vara noga avvägda. Den här utrikesdeklarationen är dessutom den sista innan beslutet fattas om Sverige får en plats i FN:s säkerhetsråd, så man kan misstänka att orden är vägda extra mycket på guldvåg den här gången.

Efter att Margot Wallström läst upp utrikesdeklarationen blir det debatt. Vad kommer de andra partierna säga?

– Debatten lär väl bli hetast om Nato. Dels är det mera tryck i den frågan sedan oron för Ryssland ökat bland svenska politiker, och dessutom går nu skiljelinjen mellan blocken - allianspartierna är nu alla i princip för ett svenskt medlemskap medan de rödgröna säger nej.

– Allianspartierna brukar också tycka att den rödgröna regeringen fokuserar för mycket på FN och för lite på EU, det kommer vi få höra igen. Regeringen å sin sida håller förstås inte med om den bilden, utan skriver i deklarationen till exempel att "EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena".

Med vilka öron kommer du att lyssna på den här debatten - vad blir mest intressant att följa, tror du?

– Om inget parti har något oväntat i bakfickan tror jag att debatten om säkerhetspolitiken blir intressantast. Där ingår ju också diskussionen om Sveriges så kallade värdlandsavtal med Nato, som ska klubbas av riksdagen i vår. Där finns en splittring inom ett av regeringspartierna, Miljöpartiet. Vissa i partiet har svårt att svälja ytterligare ett närmande till Nato och är rädda för vad avtalet skulle kunna leda till.

Hur hög är konfliktnivån mellan partierna när det gäller utrikespolitiken?

– Traditionellt brukar man säga att partierna inte vill hamna i alltför hårda strider i utrikespolitiken. Men flera ämnen med koppling till utrikespolitiken är ju hetare än på länge i svensk debatt. Det handlar inte bara om Natodebatten och resten av säkerhetspolitiken utan även om till exempel migrationspolitiken, som åtminstone delvis har med utrikespolitik att göra.

Man brukar ju säga lite slarvigt att utrikespolitiska frågor aldrig avgör ett val - stämmer det?

– Ja, normalt brukar utrikesfrågor hamna långt ner på väljarnas agenda. Senast valforskarna vid Göteborgs universitet mätte så var det bara fyra procent av väljarna som tyckte att utrikespolitiken var Sveriges viktigaste samhällsproblem. Men säkerhetspolitiken har ändå blivit hetare i debatten, och samma undersökning visade också att svenskarnas oro över Ryssland ökat väldigt kraftigt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".