Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.
Modersmålsläraren Irma Sankila med eleverna Sami Långsved, William Klemetti, Minerva Koskela och Denizia Lindberg. Foto: Karin Wirenhed/Sveriges Radio.
1 av 2
Modersmålsläraren Irma Sankila med eleverna Sami Långsved, William Klemetti, Minerva Koskela och Denizia Lindberg. Foto: Karin Wirenhed/Sveriges Radio.
Finska flaggor ritade av barn. Foto: Karin Wirenhed/Sveriges Radio.
2 av 2
Eleverna tar emot med ett "Välkommen Karin" på finska. Foto: Karin Wirenhed/Sveriges Radio.

Undervisning i minoritets­språk skiljer sig över landet

"Jag skulle vilja ha mer, en timma till, men en annan gång i veckan"
5:04 min

Hur mycket undervisning elever får i de nationella minoritetsspråken skiljer sig mycket. Det visar en enkät som Sisuradio har skickat till Sveriges kommuner. De flesta elever får en timme eller mindre i veckan. Det är långt under experternas rekommendationer. Reportage av Ekots reporter Karin Wirenhed.

Hör också  vårt samtal med statssekreterare Helene Öberg och Jarmo Laino, professor i finska.

Det är eftermiddag på Soldalaskolan i Södertälje och de flesta elever har slutat på skolan. Men långt in i ett litet rum sitter fyra elever som spelar ordbingo. De har egentligen också har slutat för dagen, men varje måndag har dom modersmålsundervisning i finska.

Minerva Koskela som går i sjuan tycker att det är både viktigt och roligt att läsa finska. 

– Jag vill hålla kvar vem man är och vart man kommer ifrån och då kommer ju språket in, så det är jätteviktigt. Om jag får barn så kommer jag prata finska med dem bara så att de också lär sig. 

Minerva Koskela får 60 minuters finska i veckan, men det tycker hon är för lite. 

– Ja jag skulle vilja ha mer, en timma till, men en annan gång i veckan.

Vad skulle fördelarna med det vara?

– Att man lär sig mer och det blir bättre tycker jag istället för bara en gång.

I somras ändrades skollagen så att dom som tillhör minoritetsgrupperna i Sverige; romer, samer, tornedalingar, sverigefinnar och judar får läsa sina minoritetsspråk i grundskolan även om de inte kan språket innan eller pratar det hemma.

I Södertälje får eleverna som lär sig modersmålsundervisning mellan 30 och 60 minuter i veckan beroende på hur mycket finska de redan kan. Dom som kan mest och pratar finska hemma får 60 minuter, medan dom som precis börjat lära sig får 30 minuter i vecka.

En av de som precis börjat med finska är nioåriga Angelica Rönnqvist. Hon berättar att dom inte pratar finska hemma, men Angelica Rönnqvist vill lära sig så att hon kan prata med släktingar som inte pratar svenska så bra.

– Nej jag pratar inte så jättemycket, men jag försöker lära mig mer.

Är det svårt då?

– Ja jag förstår inte så jättemycket så det är några som försöker översätta till mig.

På väggen sitter finska flaggor som dom yngre eleverna precis har ritat. Modersmålsläraren Irma Sanklias lektion idag handlar om valuta. Frågan är hur mycket man kan lära på 30 minuter i veckan.

– Jag hinner säga god dag och hur mår du och så kanske vi tar färgerna och numren och sen hej då.

Hur känns det som lärare då?

Det här är så nytt det här så systemet så jag måste också bli van vid det, men självklart kan inte jag göra mitt jobb så som lagen kräver.

– Utmaningen är att hitta tid, att kunna hjälpa var och en. Vi har funderat över här i Södertälje är vad vi ska göra med nybörjarna, för dom tar mycket tid och det kanske inte är den bästa lösningen att dom är tillsammans med dom som redan kan finska.

I Sverige finns inga nationella riktlinjer som bestämmer hur mycket modersmålsundervisning eleverna har rätt till och Sisuradions undersökning visar att det är stor variation på hur mycket tid kommunerna erbjuder sina elever. Det vanligaste är att eleverna får mellan 40-60 minuter i veckan. Väldigt få kommuner erbjuder längre tid än en timma.

Skolverket vill att undervisningstiden i modersmål ska regleras eftersom det skulle ge en mer likvärdig undervisning och det skulle bli lättare för eleverna att uppfylla kunskapskraven. Men nu ligger bollen hos politikerna. (är det en politisk fråga)

Göta Sandin som är chef för modersmålsundervisningen i Södertälje tycker också att det skulle vara bra med nationella riktlinjer.

– Ja det är alltid lättare att förhålla sig till klara tydliga styrdokument. Nu kan ju kommunerna göra olika hela tiden, likvärdigheten är ju viktig även när det gäller minoritetsspråken.

Enligt Europarådets rekommendationer behövs det egentligen minst tre timmar i veckan. Är det möjligt i Södertälje kommun?

– Möjligt, är det ett krav och något som politikerna har beslutat att vi ska följa så får vi inrätta oss efter det.

Modersmålsläraren Irma Sankila säger att hon inte heller tycker att det är bra att det är upp till kommunerna hur mycket modersmål i minoritetsspråken eleverna får. 

– Det är väldigt orättvist. Man har gjort en lag som är så oklar att var och en tolkar lite på sitt sätt.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".