Finland förhandlar direkt med Putin

11 min

Finland har till skillnad från Sverige och övriga länder i Väst betydligt livligare diplomatiska förbindelser med Ryssland. Och finske utrikesministern tycker att fler borde prata direkt med Putin istället för att fråga honom vad den ryske ledaren säger.

Reportage av Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson och samtal med Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasiensprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet.

Vilket är det rätta sättet att samtala med Ryssland på?

Det var en fråga som fick stor plats i Helsingfors igår då Finlands utrikesminister Timo Soini höll pressträff för internationella korrespondenter.

Sveriges Radios Thella Johnson var på plats.

– När vi är belägna där vi är, så är förstås mina två första prioriteter som utrikesminister Ryssland och Östersjöområdet.

Timo Soini tar emot utländska journalister i utrikesministeriets pressaula i Helsingfors. Vi kommer från vitt skilda länder som Japan, Sverige, och Tyskland och ska få en egen frågestund med utrikesministern.

Många av frågorna berör Finlands relationer med Ryssland, som just nu ter sig smått unika i Europa. Finland står liksom andra EU-länder bakom unionens sanktioner mot Ryssland. Samtidigt för man bilaterala samtal både på minister- och statschefsnivå. President Sauli Niinistö blev i somras kritiserad bland annat av flera svenska politiker, för att han bjöd in den ryske presidenten Vladimir Putin till Finland. Utrikesminister Soini har träffat sin ryska kollega Sergej Lavrov fyra gånger under det senaste året.

– Jag vet att det råder olika uppfattningar om hur man ska förhålla sig till Ryssland. Och jag tänker inte försöka undervisa någon, framför allt inte våra vänner svenskarna, i det här avseendet. Ryssland är våra grannar och vårt sätt är att föra diskussion och dialog med dem och då vara tydliga med våra åsikter, även de kritiska åsikterna, säger Timo Soini.

– Det att vi har att göra med varandra betyder inte automatiskt att vi håller med. Sen får vi alltid frågor av andra europeiska kollegor som inte har någon dialog med Ryssland. De vill veta vad vi pratar om. Uppenbarligen finns en vilja att veta vad ryssarna tänker och då föreslår jag att man själv talar med dem.

Finlands nära band till Ryssland, det som i politiska kretsar brukar kallas de östliga relationerna, följer en lång tradition och har både ekonomiska och säkerhetspolitiska skäl. Men även i Finland finns det de som anser att man tydligare borde ta ställning mot Rysslands agerande både i Ukraina och nu i Syrien. Till exempel genom att frysa det redan kontroversiella kärnkraftsprojektet Fennovoima där ryska staten är delägare.

Finlands utrikesledning fördömde i förra veckan Rysslands och den Syriska regimens bombningar av Aleppo och president Niinistö ringde till Putin för att uttrycka sin oro över utvecklingen. Men många i den finländska oppositionen anser att det är för lite och för sent.

Kunde Finland genom dessa unika och kontinuerliga kontakter med Ryssland gjort mer för att påverka till exempel Rysslands agerande i Syrien?

– Vi har försökt och vår fredspristagare tidigare presidenten Martti Ahtisaari gjorde en ansats redan för några år sedan att få in Ryssland i fredsförhandlingarna och det är förstås frustrerande att ingenting har blivit bättre. Men vårt inflytande är begränsat, säger Timo Soini.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista