Biståndsmottagare (HSNP) i Kenya firar att de fått pengar på bankkort för att förbättra sina familjers liv
1 av 7
Biståndsmottagare (HSNP) i Kenya firar att de fått pengar på bankkort för att förbättra sina familjers liv Foto: Joy Odero/DFID (CC BY-NC 2.0)
Pauline Ballaman på Oxfam säger att man vill gå över från matpaket till kontanter i Nigeria där marknaderna fungerar
2 av 7
Pauline Ballaman på Oxfam säger att man vill gå över från matpaket till kontanter i Nigeria där marknaderna fungerar Foto: Oxfam
Fattiga människor gör kloka val med egna biståndspengar säger Ulrika Lång SIDA
3 av 7
Fattiga människor gör kloka val med egna biståndspengar säger Ulrika Lång på SIDA Foto: Johan Bergendorff / SR
Pengar i handen som bistånd gör inte fattiga människor bidragsberoende enligt Tia Palermo vid Unicefs forskninginstution Innocenti
4 av 7
Pengar i handen som bistånd gör inte fattiga människor bidragsberoende enligt Tia Palermo vid Unicefs forskninginstution Innocenti Foto: Johan Bergendorff / SR
Jag är så glad för den här maten, den kommer att mätta familjen i flera veckor, säger Jummai Suleiman när hon nås av Oxfams hjälpsändning med ris, bönor, olja och näringskräm.
5 av 7
Jag är så glad för den här maten, den kommer att mätta familjen i flera veckor, säger Jummai Suleiman när hon nås av Oxfams hjälpsändning med ris, bönor, olja och näringskräm. Foto: Johan Bergendorff / SR
Rorone Fleurimond i Pointe Sable på södra Haiti har fått sitt träskjul slaget i spillror av orkanen Matthew. Bara dem byggda i cement höll, säger hon. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
6 av 7
Rorone Fleurimond i Pointe Sable på södra Haiti har fått sitt träskjul slaget i spillror av orkanen Matthew. Nu har hon inga pengar att bygga ett nytt för. Foto: Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
Dr. Andrew Tarter är antropolog och ekolog och tycker det är dags att hjälporganisationer och biståndsgivare lyssnar på vad haitier vill ha. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio
7 av 7
Dr. Andrew Tarter är antropolog och ekolog och tycker det är dags att hjälporganisationer och biståndsgivare lyssnar på vad haitier vill ha. Foto: Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio

Ge fattiga bistånd i handen

7:23 min

Traditionellt har bistånd i krislägen inneburit att mat, kläder, tält och mediciner levereras till de nödställda. Nu har allt fler hjälporganisationer börjat betala ut kontanter i handen i stället så att folk i utvecklingsländer kan handla det de behöver eftersom det är mer kostnadseffektivt och gynnar den lokala ekonomin.

Hör Ulrika Modéer, statssekreterare, och Margaret Gärding, biståndsforskare, i samtal om hur det traditionella biståndet håller på att skifta form.

Två stora lastbilar från hjälporganisationen Oxfam fullpackade med 18 kilos säckar med ris och bönor och 5 litersdunkar med olja lossar sin last i en kåkstad i utkanten av Maiduguri i Nigeria där internflyktingar lever på svältgränsen. Varje familj får också socker, salt och näringskräm till de utmärglade barnen.

– Jag är så glad för den här maten, den kommer att mätta familjen i flera veckor, säger Jummai Suleiman när hon får hjälp att bära iväg de tunga säckarna. Mina sju barn har gråtit mycket för att de är så hungriga, fortsätter hon.

Men att köpa in mat, hyra lager och lastbilar, betala ett stort antal personer för att dela ut matcheckar som ska bytas in och kolla identitet och hjälpa till att bära är inte gratis. Det är inte heller säkert att det här är precis vad varje familj behöver. En del kommer de att försöka sälja för att få in kontanter så att de kan köpa annat. Därför har nu Oxfam börjat dela ut pengar istället till andra flyktingfamiljer i norra Nigeria.

– Att dela ut pengar som folk sedan själva handlar för själva är mycket mer kostnadseffektivt och ger de mer värdighet och självbestämmande säger Pauline Ballaman som är samordnare för hjälpinsatsen.

– Här i Maiduguri där terrororganisationen Boko Haram smällt många självmordsbomber vid marknadsplatser de senaste månaderna så bedömde vi inte att marknaden fungerar tillräckligt bra än för att ge folk kontanter, men vi överväger det framöver, fortsätter hon.

Det har gjorts hundratals vetenskapliga studier under senare år på effekten av att ge fattiga pengar direkt i handen som bistånd. Det har då visat sig att matpaket kan kosta mellan dubbelt upp till sju gånger mer än att ge folk kontanter beroende på land. Det går alltså att hjälpa många fler om man ger dem pengar i handen.

På ett humanitärt toppmöte i Istanbul i maj beslöt 15 av de största biståndsgivande länderna, som Sverige och de 15 största internationella biståndsorganisationerna att betydligt mer pengar framöver ska ges i form av kontantstöd.

En rapport förra året uppskattade det till sex procent av de globala biståndsmedlen, men när det gäller mathjälp skulle det kunna vara 90 procent. Internationella Röda korset har som mål att öka sitt kontantstöd till 25 procent snarast. FN:s flyktingsorgan och FN:s livsmedelsprogram kommer också öka har man lovat, och svenska biståndsmyndigheten Sida likaså.

– Fattiga människor gör kloka val, de använder pengar till sådant som är viktigt för sin familj över lag, säger Ulrika Lång som är biståndsrådgivare på SIDA inom sociala trygghetssystem.

Hon pekar på alla forskningsstudier som visar att fattiga människor i utvecklingsländer inte köper alkohol, tobak eller spelar bort sina biståndsmedel som de får de i handen. Istället går pengarna till mer näringsrik mat så att barnadödligheten minskar, till skoluniformer och läroböcker så att barnen kan fortsätta gå i högstadiet och gymnasiet istället för att hjälpa till hemma, till investeringar i bättre jordbruksredskap och gödsel så att skördarna ökar eller till att betala av skulder.

Sida ger uppskattningsvis 180 miljoner kronor årligen som kontantbistånd i humanitära kriser till tre miljoner personer via stora hjälporganisationer. Men dessutom ger man mer långsiktigt kontant utvecklingsbistånd till 10 miljoner fattiga i sju afrikanska länder som en sorts socialbidrag.

Sammanlagt de senaste fem åren handlar det om drygt två miljarder kronor från Sida i kontantbistånd. Oftast ges pengarna i kuvert från utbetalningsställen som ett postkontor, men i vissa Afrikanska länder testar man också bankkort eller elektroniska pengar insatta på folks mobiltelefoner.

Krav på motprestationer som att barnen måste gå i skolan är ovanliga, eftersom det är dyrt att kontrollera och flera studier visar att det är onödigt. Folk gör ändå kloka val.

Bidragen rör sig om mellan 20 till 80 kronor i månaden, vilket blir ett tillskott på runt 20 procent till till familjens disponibla inkomst, och det verkar inte göra folk bidragsberoende, enligt Tia Palermo vid Unicefs forskninginstution Innocenti som utrett stödet.

Den lokala ekonomin gynnas dessutom av kontantbidragen visar Innocentis studier. Varje kontantbiståndskrona som familjerna handlar för ökar tillväxten med runt det dubbla, men verkar inte driva på inflation nämnvärt.

Efter orkanen på Haiti tidigare i höstas träffade jag bland annat Rorone Fleurimond i bråten av hennes strandskjul som orkanen Mathews stormbyar och jättevågor slagit i spillror. Minst tusen Haitier miste livet och en och en halv miljoner människor drabbades hårt när den södra delen av ön blåste sönder.

– Jag har inga pengar att bygga upp ett nytt hus för, jag har förlorat allt hopp, sa Rorone Fleurimond.

Hon såg lastbilarna med nödhjälpsmat dundra förbi längre söderut där det var ännu mer förstört och hittills hade bara lika utfattiga grannar erbjudit henne någon hjälp.

– Där misslyckas biståndsverksamheten ständigt eftersom de kommer med färdiga måltider som inte haitier gillar eller produkter som folk aldrig använder, säger antropologen och ekologen Andrew Tarter vid Floridas universitet som forskar om hållbar återuppbyggnad på Haiti.

Han tycker att det är dags att hjälporganisationer och biståndsgivare lyssnar på vilken hjälp nödställda vill ha istället för att sitta på kontor i Europa och USA och försöka tänka ut vilken mat folk gillar att äta eller vilken sorts hus som funkar just här när man ska ersätta det orkanen blåst ned.

Kontanter kan dock inte ersätta allt bistånd. Pengar i handen passar dåligt som stöd för att öka folks säkerhet och jämställdhet, eller där det behövs bättre sanitet och vaccinationsprogram till exempel. Men hjälpformen skulle kunna öka kraftigt från dagens sex procent av globala biståndsbudgeten.

Det som håller emot är misstänksamheten mot att fattiga slösar bort pengar bland många givare, trots starka bevis för motsatsen. Biståndsorganisationer har dessutom byggt upp en enorm logistikkapacitet för att transportera varor till nödställda som gör det trögt för dem att ställa om. Så behöver de redovisa till alla som lagt sedlar i insamlingsbössorna exakt vad kronorna gått till, hur många malarianät som delats ut till exempel och det blir svårare om behövande får pengar som de sen spenderar själva.

Men för antroplogen Andrew Tarter på Haiti och många med honom, bör kontantbiståndsutvecklingen inte stoppas.

– Jag tror att de allra flesta människor på jorden kan förbättra sin livssituation om pengar gavs direkt till dem, avslutar Andrew Tarter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista