Hot får politiker att hoppa av

6:42 min

Allvarliga hot får i vissa fall politiker att lägga sitt engagemang på hyllan. Därför gör Sveriges kommuner och landsting (SKL) nu en satsning på att stödja sina medlemmar i arbetet mot hot och hat. Hör reportage om Pierre Esbjörnsson (S) som utsattes för ett brandattentat i höstas.

Hör samtal med SKL:s Emil Broberg, även gruppledare för Vänsterpartiet i region Östergötland

Det var på natten den 18 september förra året som någon tände eld på Pierre Esbjörnssons bil. Samtidigt klottrades den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsens logga på en husvägg intill.

– Jag tror alla blev jättetagna av den situationen som var. När det kommer så nära inpå en blir det inte abstrakt längre utan man kan nästan ta på det. Då blir man tagen. Det har man märkt, att alla politiker, oavsett partitillhörighet, så har man varit tagen av situationen, säger Magnus Alm (S) som i mitten av mars tog över som kommunalråd efter Esbjörnsson.

Bilbranden kunde släckas utan problem. Sedan började brottsutredningen. Den är nu nedlagd eftersom polisen inte har hittat någon gärningsman. Ingen såg vem som anlade branden och polisen behöver mer information för att komma vidare.

– Det skulle krävas en direktinformation om vem eller vilka, samt att vi med den informationen vi i så fall får också tekniskt kan belägga det, säger Ewa Westford, presstalesman för polisen i Region Syd.  

Enligt Ewa Westford har polisen utgått från att det finns ett samband med Nordiska motståndsrörelsen och bilbranden, men deras symbol kan också ha klottrats på väggen av någon som ville få det att se ut som att de låg bakom. 

Brottsförebyggande rådet BRÅ har kartlagt hur utsatta riksdagsledamöter, landstingspolitiker och kommunpolitiker är för hot och våld. Den senaste kartläggningen gällde valåret 2014. Då sa 27 procent att de utsatts för hot eller trakasserier. Sex procent hade utsatts för våld, skadegörelse eller stöld. Siffrorna var högre för 2014 än för mellanvalsåret 2012. Riksdagsledamöterna är mest utsatta och ledamöterna i kommunfullmäktige minst. 

Det är inte vanligt att hot eller våld leder till att politiker avgår, men det händer. I BRÅ:s undersökning sa två procent att de lämnat ett uppdrag på grund av hot eller våld, kring sex procent hade funderat på det och 14 procent hade avstått från att engagera sig eller uttala sig en viss fråga. 

I Skurup har kommunen en checklista som politikerna ska använda om de utsätts för hot. Direkt efter bilbranden satte man in ordningsvakter vid både fullmäktigemötena och vid kommunstyrelsens möten. De har varit öppna för allmänheten i Skurup, vilket inte är så vanligt. Efter nyår togs vakterna bort. 

– De öppna kommunstyrelsesammanträdena tog politiken beslut om att de inte skulle ha längre. Där försvann det behovet av ordningsvakter. Fullmäktige körde vi året ut. I samråd med polisen tog vi bort det sedan. Det var ju bara en initial åtgärd och ingen långsiktig lösning, säger Malin Ekblad, säkerhetschef i Skurups kommun.  

Malin Ekblad hoppas på en bra valrörelse nästa år, men tror att den kan bli hätskare än tidigare. 

– Jag förväntar mig att alla uppför sig hyfsat och moget och har ett bra debattklimat emellan sig. Men jag har onda föraningar om att vi i Sverige kommer se ett jobbigare valår än vad vi har gjort tidigare. Det är ju en helt annan ton mot politiker i sociala medier än vad vi har sett tidigare, säger Malin Ekblad.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista