Samuel Berhane framför sin foodtruck där man kan byta bitcoins mot afrikanska tacos.
1 av 2
Samuel Berhane framför sin foodtruck där man kan byta bitcoins mot afrikanska tacos. Foto: Joanna Korbutiak/Sveriges Radio.
Forskaren Claire Ingram Bogusz menar att tekniken bakom Bitcoin, den så kallade blockkedjan, kan användas till mycket mer än digitala valutor.
2 av 2
Forskaren Claire Ingram Bogusz menar att tekniken bakom Bitcoin, den så kallade blockkedjan, kan användas till mycket mer än digitala valutor. Foto: Joanna Korbutiak/Sveriges Radio.

Hur går det för Bitcoin?

"Det här är en teknologi som vi tror på"
6:25 min

Den digitala valutan har mer än fördubblat sitt värde sedan förra sommaren, men den har inte riktigt slagit igenom bland vanligt folk.

Följ med till tacosvagnen där det går att betala med valutan och träffa forskaren som berättar hur systemet bakom Bitcoin kan förändra vårt valsystem. Reportage av Joanna Korbutiak.

Hör även Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist NOA.

På Hötorgsterassen i Stockholm pågår förberedelser inför ett event senare på kvällen. Samuel Berhanes foodtruck är därför stängd, men till vardags när den är öppen ser man stora skyltar som berättar att här går det bra att betlaa med Bitcoin.

– Det här är en teknologi som vi tror på och det är ett roligt sätt att framföra det på. Det blir mer verkligt när man ser det på så vis, förklarar Samuel Berhane som driver foodtrucks med sina bröder.

Händer det att det är någon som betalar med bitcoins då?

– Ja, mer än förväntat faktiskt. Jag skulle säga att var 40:e kund betalar med Bitcoin.

Hos Samuel Berhane går det alltså bra att byta Bitcoins mot tacos, men det är inte som betalningsmedel den främst används. Snarare är det för spekulation och de senaste åren har kursen pekat brant uppåt. Sommaren 2015 var en Bitcoin värd knappt 300 dollar, nu i slutet av juli ligger priset på över 2500 dollar.

Men vi tar och backar några steg. Den digitala valutan Bitcoin, eller kryptovalutan som den också kallas, introducerades redan 2009.

Till skillnad från andra valutor saknar den centralbank, och det finns heller ingen stat som står bakom och garanterar dess värde. Istället bygger valutan på en så kallad blockkedja där samtliga användare är med och verifierar alla transaktioner, samt har en kopia på dem, och det är just det här som Bitcoin var först med.

Claire Ingram Bogusz är forskare på Handelshögskolan i Stockholm och hon tror inte att Bitcoin kommer att kunna konkurera ut stabila valutor som den svenska kronan eller euron. Däremot förklarar hon att tekniken bakom Bitcoin kan användas till långt mycket mer än bara digitala valutor.

– Den skulle kunna användas till exempelvis valsystem. I många länder är folk misstänksamma mot valsystemet och genom att använda en blockkedjeteknik skulle väljarna kunna få en garant på att deras röst räknas och på att den inte kan ändras i efterhand.

Poängen med blockkedjetekniken som ligger till grund för Bitcoin är nämligen att alla användare har en kopia på allt som händer inom systemet. På så sätt blir det näst intill omöjligt för en enskild användare att försöka gå in i efterhand och ändra en transaktion eller en avlagd röst.

När det gäller valsystem tror Claire Ingram Bogush att det kan komma att dröja några år innan tekniken används, men det finns konkreta exempel på myndigheter som tagit blockkedjan till sig.

– På Lantmäteriet pågår just nu försök med att lägga fastighetsöverlåtelser i en blockkedja.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".