Testbanan till den elväg som nu byggs utanför Arlanda
1 av 3
Testbanan till den elväg som nu byggs utanför Arlanda Foto: Axel Winqvist / Sveriges Radio
Spåret i vägen där elen hämtas.
2 av 3
Spåret i vägen där elen hämtas. Foto: Axel Winqvist/Sveriges Radio.
I labbet där skenorna till elvägen testas.
3 av 3
I labbet där skenorna till elvägen testas. Foto: Axel Winqvist/Sveriges Radio.

Är elvägar framtiden?

"Jag tror att det här kommer att användas på landsvägar och europavägar i framtiden"
5:00 min

I höst kommer en elväg som ger fordon ström direkt ifrån vägen att invigas i Sverige. Projektet finansieras delvis av Trafikverket och förhoppningen är att tekniken i framtiden ska kunna användas på större vägar och minska utsläppen från både transport och personbilar. Hör reportage av Axel Winqvist.

Vi pratar även med Håkan Matson, motorjournalist

Ljudet påminner kanske en del om ljudet från en leksaksbilbana - och faktum är att det inte är särskilt långt ifrån sanningen, menar Sofia Lundberg som är projektledare för den elväg om ska byggas mellan en postterminal i Rosersberg och Arlanda flygplats.  

– Skenan under lastbilen går automatiskt upp och ner i ett spår i vägen med ström i, säger Sofia Lundberg. 

Tidigare elvägar har använts sig av samma teknik som spår- och järnväg, med ledningar som kopplas på ovanifrån - en teknik som tar ganska mycket plats och inte lämpar sig särskilt bra för personbilar. 

– Fördelen med att laddar direkt ifrån vägen är att man slipper bygga laddstolpar, vi skulle spara både tid och plats, säger Sofia Lundberg. 

En tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige kommer från vägtrafiken.

Gunnar Asplund, som är hjärnan bakom elvägen vid Arlanda, menar att tekniken med att ladda bilarna direkt ifrån vägen skulle kunna vara en lösning på problemet.

– Jag tror att det här kommer att användas på landsvägar och europavägar i framtiden, säger han. 

Men även om Gunnar Asplund menar att endast 2-4 procent av vägnätet skulle behöva elektrifieras för att bilarna skulle få tillräckligt med laddning skulle det vara ganska dyrt och kosta ungefär 100 miljarder svenska kronor.

– Men samtidigt importerar vi ju bränsle för 60 miljarder varje år, vilket vi skulle slippa då, säger Gunnar Asplund. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".