Grundaren av den liberala Moskén, Seyran Ates, i Moskén som ligger i en kyrka. Kvinnor och män ber ihop här och HBTQ-personer är öppet välkomna.
1 av 2
Grundaren av den liberala Moskén, Seyran Ates, i Moskén som ligger i en kyrka. Kvinnor och män ber ihop här och HBTQ-personer är öppet välkomna. Foto: Daniel Alling/Sveriges Radio.
en vid ingången till i kyrkan i Berlin.
2 av 2
en vid ingången till i kyrkan i Berlin. Foto: Daniel Alling/Sveriges Radio.

Liberal moské i Berlin vill förnya islam

"Vi visar här att fred mellan religionerna är möjlig"
5:26 min

För snart två månader sedan öppnade en liberal moské i Berlin. I den ber män och kvinnor sida vida och HBTQ-personer är uttalat välkomna och grundaren av moskén, den tyskturkiska advokaten Seyran Ates, har som mål att från moskén i Berlin sprida vad hon kallar en liberal, modern och fredlig version av islam.

Programmet Människor och Tro gör en längre fördjupning i samma ämne, torsdag i P1 klockan 14.03

Det är fredagsbön i Ibn-Rushd-Goethe-moskén i Berlin. Det är en kvinna som predikar och leder bönen denna gång, den uppgiften växlar i den här moskén ständigt mellan kvinnor och män.

Det tio fredagsbönsdeltagarna faller ner i den traditionella muslimska böneställningen och här gör kvinnor män det sida vid sida, slöja för kvinnor är helt frivilligt här, två kvinnor har en och de andra ingen alls.

Predikan har den här fredagsbönen mänskliga rättigheter som huvudtema och avslutas med budskapet att grundinställnigen i moskén är en kritisk, undersökande hållning till Koranen.

– Vår moské är öppen för alla och envar, är de sista orden predikan.

Flera nyfikna berlinbor sitter vid sidan om och följer fredagsbönen i det ljusa rummet. Den nya, liberala moskén har fått stor uppmärksamhet för sin teologiska inriktning men också för att den rent faktiskt ligger i en protestantisk kyrka i stadsdelen Moabit.

Seyran Ates, advokat och författare och troende muslim är initiativtagare till moskén och säger att det känns mycket bra att vara just i en kyrka.

– Här finns ju redan Gud, säger hon.

– Kristendom och islam behöver komma i dialog idag och vad passar då bättre än att ligga vägg i vägg med varandra, säger Seyran Ates.

Hon betonar också att rummet som används som moské är en del av kyrkolokalen som är formellt är avkristnad, alltså inte längre används som kristen lokal.

Hon kom till Tyskland som sexåring från Turkiet och är sen många år känd i Tyskland som stridbar advokat och människorättsaktivist och har sen länge engagerat sig mycket mot till exempel hederskultur.

Hon säger att hon ser moskén som ett fredsprojekt.

– Vi visar här att fred mellan religionerna är möjlig, säger hon.

– Det är dags att vi muslimer, i tider med så många islamistiskt motiverade attentat i världen, börjar visa islams fredliga sida, säger Seyran Ates.

I den här mosken gäller en fredlig, modern, liberal tolkning och läsning av Koranen, hon jämför med hur liberala kristna, inte minst i Svenska Kyrkan, sen länge tolkar om ställen i Bibeln i en modern kontext.

– Man ska se oss som en muslimsk reformationsrörelse, säger Seyran Ates. Hon vill att den ska vara en motvikt till vad hon ser som en allt större utbredning av konservativ islam i Tyskland.

– Det är outhärdligt för mig, jag har vuxit upp i en fri värld och jag vill fortsätta leva fritt, säger Seyran Ates.

Fyra trappor leder upp till moskén i kyrkolokalen och när jag kommer upp till det ljusa moskérummet möter mig först en man med hörsnäcka ena örat. Han är polis och tillsammans med tre kollegor skyddar han Seyran Ates denna dag.

Hon har ständigt personskydd, hoten mot henne, som hon säger sig veta kommer från muslimer som inte gillar de hon gör, har tilltagit sen den liberala moskén öppnades och religionsmyndigheter i både Egypten och Turkiet kritiserat moskéns teologiska inriktning.

– Våra motståndare arbetar med hot och våld, det är anledningen till att vi inte har hundratals besökare än så länge. Jag vet att många muslimer i Berlin stödjer oss men än så länge vågar de sig inte hit, men någonstans måste vi börja, säger Seyran Ates.

– Vi får inte styras av rädsla, säger hon.

– Det är humbug, trams, säger Seyran Ates, när jag när jag ber henne svara de som påstår att islam i sig inte går att kombinera med demokratiska värden.

– Om man argumentar så säger man precis som väldigt konservativa muslimer, salafister, att en reformation av islam är inte möjlig, då arbetar man emot oss, säger Seyran Ates.

Men hon är lika kritisk mot vad hon kallar vänster och liberala krafter som hon tycker stämplar all kritik mot islam som islamofobi.

– Jag upplever att man använder ordet islamofob för att kväsa all kritik mot muslimsk extremism, säger Seyran Ates.

Och hon menar också att man i debatten om islamistiska terrorattentat måste våga konstatera att de faktiskt har något med islam att göra.

– Det är viktigt att förstå det eftersom bara genom att förändra islam inom islam så kan vi göra något åt det och det är det vi försöker med här, säger Seyran Ates.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".