Mukbang, direktsänd måltid i mobilen.
Mukbang, direktsänd måltid i mobilen. Foto: Hewa Abdelzadeh/Sveriges Radio.

Mukbang - direktsända måltider i TV

"Självklart gör jag det för att tjäna pengar och jag tjänar bra"
5:45 min

Att direktsända måltider till tusentals tittare har i åratal varit väldigt populärt i Sydkorea och det är där fenomenet har sitt ursprung. Mukbang som fenomenet kallas, är så pass populärt att det blivit en helt ny marknad i sig. De allra populäraste sändarna tjänar miljoner om året på att direktsända en måltid som andra kan titta på. Vår utsände, Hewa Abdelzadeh, träffade en av sändarna i Seoul.

Mbro, som han kallar sig själv som sändare, förbereder kvällens sändning av en måltid. Och det är just vad Mukbang betyder - "ät-sändning". Han heter Lee Dong Hyun och vill vara ensam under tiden han förbereder sig och genomför sändningen men har spelat in en videohälsning till oss där han förbereder sin måltid.

Just Mbros signum är att äta kopiösa mängder mat. Så mycket som han orkar varje dag. Hans sändning börjar efter klockan nio på kvällen så vi möts upp på hans restaurang i västra Seoul på dagen. Restaurangen går under samma namn som hans sändarnamn, Mbro - en förkortning av Monster Brothers. Det är i marknadsföringssyfte, förstås.

 – Självklart gör jag det för att tjäna pengar och jag tjänar bra, säger han.

Mbro är en välkänd sändare men han har en bit kvar till toppen. Han tjänar över 700 tusen kronor om året enbart från sändningarna. Pengarna kommer från hans tittare, eller fans som han kallar dem. I snitt har han cirka fem tusen tittare varje dag, en stabil bas. Men det är långt ifrån de som har över hundra tusen tittare

Han sänder 1,5 timme, varje dag, året runt. Inga ursäkter för att inte sända. Men varje program kräver en hel del för- och efterarbete. Både före och efter sändningen går han till gymmet för att inte gå upp i vikt. Men sen han började för två år sedan har han gått upp ungefär 20 kilo trots gymmandet. Maten ska antingen beställas eller inhandlas, beroende på vad han känner för. Ofta kommer önskemål från tittarna om vad de vill se honom äta.

Under sändningens gång chattar han med sina tittare och har konversationer om allt och inget. Både personliga frågor och totalt poänglösa frågor dyker upp i chattrutan. Men han lägger stor vikt vid att interagera med sin publik. Det var ändå det som ledde honom hit - att ha sällskap under måltiden.

I början var det så att jag bodde ensam och kände mig väldigt ensam. Så jag började sända för att jag ville dela måltiderna med någon, som om jag satt och åt med mina vänner, berättar han vidare.

Fenomenet började i Sydkorea omkring 2008 och blev snabbt populärt, både i och utanför Sydkorea. Att det finns pengar att tjäna på detta - förutsatt att man blir populär nog - är ett incitament i sig men liksom Mbro har det för sändarna i grunden handlat om att inte vara ensam under måltiden. Att dela den med andra.

Psykologiprofessorn Kwak Geum Ju vid Seouls nationella universitet, ser ensamheten som en faktor i Mukbangs popularitet. Inte enbart sändarnas ensamhet utan främst tittarnas.

– Många koreaner lever ensamma och att titta på Mukbang blev ett sätt att umgås med andra och komma ur ensamhetens isolation, det betyder mycket för många, säger Geum Ju.

Hon har följt fenomenet och försökt söka svaret på varför det blev populärt.

Hennes slutsats är att det, utöver ensamheten, finns andra förklaringar till att väldigt många tittar på sändningarna. För vissa handlar det om att finna tillfredsställelse i att se någon äta det man själv är väldigt sugen på men inte kan eller vill äta. Det som kallas för "substitute behavior" - dvs ett slags beteende som blir ett substitut för något annat. Och då handlar det om de som bantar och håller en strikt diet, säger Geum Ju.

Professor Geum Ju ser en mer fundamental anledning till att fenomenet blivit så populärt. Ensamheten i sig är inte ett starkt skäl nog. Istället menar hon att koreanernas tradition att dela måltider, som i det närmaste är heligt, är så djupt rotad att sökandet efter sällskap lett till Mukbang. Familjen är en viktig institution säger hon.

För Mbro är det sedan två år tillbaka ännu tråkigare att äta måltider mellan sändningarna. När jag äter utanför sändningstid känner jag mig väldigt ensam. Jag har ingen att samtala med, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".