Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.
Asissi och hennes familj har bott här i lägret i två år.
1 av 3
Asissi och hennes familj har bott här i lägret i två år. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Kainat från Afghanistan väntar på att få en plats inne i ett av flyktinglägren i Aten.
2 av 3
Kainat från Afghanistan väntar på att få en plats inne i ett av flyktinglägren i Aten. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Boris Cheshirkov vid UNHCR i Aten säger att Grekland på två år har gått från en mottagningskapacitet på 1000 personer till 45 000 personer.
3 av 3
Boris Cheshirkov vid UNHCR i Aten säger att Grekland på två år har gått från en mottagningskapacitet på 1000 personer till 45 000 personer. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Tusentals flyktingar ska integreras i Grekland

"Vi vill till Sverige om Gud vill"
6:13 min

Grekland har på bara ett par år gått från att vara ett land med nästan inga flyktingar alls till tusentals människor som nu ska integreras i det grekiska samhället.

Tidigare fungerade Grekland främst som ett transitland men sedan gränserna norrut stängdes är nu omkring 45 000 flyktingar och migranter fast på det grekiska fastlandet. Många av dem får också asyl.

– Du kan ingen grekiska, va?, säger Faisa, 9 år från Afghanistan.

Det kan hon, i alla fall lite grann. Hon går i skola i Grekland.

Hon springer in och ut genom grinden till flyktinglägret Elaionas, några tunnelbanestationer från Atens centrum. Utanför lägret löper en gropig grusväg,  lastbilar dammar fram och tillbaka. Förutom flyktinglägret finns här mest lagerlokaler.

Faisa bor därinne i lägret, i en av de vita barackerna, tillsammans med sina föräldrar och tre syskon. I drygt ett år har de bott där. Det är bra i Grekland, säger Faisa. Men hennes mamma vill till Tyskland.

Där, i Tyskland bor Faisas moster och morbror - och kusiner.

Intill står Asissi med yngsta sonen, tre år. De grekiska orden finns närmare till hands än de engelska. Hon berättar på grekiska att hon är 35 år. Hon har bott i Elaionas flyktingläger med sin man och tre barn i två år. I en 37 kvadratmeter stor barack som de delar med en annan familj.

– I början var det dåligt, nu är det bra  här, säger Asissi.

Hon är en av personerna i den statistik som den grekiska asylmyndigheten regelbundet publicerar och som berättar hur Grekland på mycket kort tid har blivit till ett land som tar emot flyktingar. 2013 sökte drygt 4 800 personer asyl i Grekland.

Hittills i år finns nära 43 000 asylsökningar registrerade. Eller som Boris Cheshirkov, vid FN:s flyktingorgan UNHCR i Aten säger: 2015 hade Grekland kapacitet att ge husrum åt ungefär 1000 flyktingar och migranter.

Två år senare handlar det om 45 000 människor. Och då räknar Boris Cheshirkov inte in de omkring 12 000 flyktingar och migranter som just nu befinner sig på grekiska öar som Lesbos, Samos och Chios.

Många minns säkert scenerna från vintern förra året då land efter land längs den så kallade västra Balkanrutten stängde sina gränser för den stora gruppen flyktingar och migranter som tog sjövägen från Turkiet till Grekland och sedan vidare upp genom Europa.

Nästan från en dag till en annan satt tiotusentals människor fast i Grekland: I små enkla tält på leråkern i byn Idomeni vid gränsen till Makedonien eller i snålblåsten i Piraeushamnen utanför Aten.

De som drömt om länder som Tyskland eller Sverige hade nu få andra val än att söka asyl här, i Grekland och de grekiska myndigheterna, som dittills mest slussat flyktingar och migranter vidare till andra länder, blev från en dag till en annan tvingade att bygga upp ett mottagningssystem värt namnet.

Boris Cheshirkov säger att förhållandena på det grekiska fastlandet inte är perfekta överallt, men läget har stabiliserats. Förutom i rena flyktingläger bor många familjer nu också i egna lägenheter.

Det omfördelningsprogram som EU:s ledare kom överens om hösten 2015 och som skulle avlasta stora mottagarländer som Grekland och Italien har inte blivit som det var tänkt. I slutet av september löpte omfördelningsprogrammet ut. Då hade omkring 20 000 asylsökande fått lämna Grekland för ett annat land i Europa.

För de som får sina asylskäl prövade i Grekland får mellan 30 och 40 procent också rätt att stanna. Och det gör att mer och mer kraft nu måste läggas på att få dem integrerade i det grekiska samhället, säger Boris Cheshirkov.

Förra året började man till exempel, med pengar från EU, erbjuda skolgång till flykting- och migrantbarn.

Utanför grinden in till flyktinglägret Elaionas i Aten har Mena, Vally Agha, deras dotter Kainat tre år och hennes farbror Nayab inrett en tillfällig sovplats på tjocka gråa filtar med UNHCR:s logga på. Nu på dagen värmer solen men Kainat har fortfarande dubbla strumpor på fötterna.

Natten har varit kall säger hennes pappa. Han arbetade för militären i Afghanistan. Han visar skottskadorna han fick där. Han räknar upp alla terrorgrupperna som hoten kom från: Talibaner, Daesh, al-Qaida. Nu väntar familjen på en plats därinne i lägret. Just nu är det fullt. Där de bodde tidigare, i centrala Aten, var det för mycket stök och bråk säger de.

Hur mår du?, frågar Nayab, på svenska. Han har lärt sig lite. Det är Sverige de drömmer om.

– Vi vill till Sverige, inshallah, om Gud vill, säger Nayab.
 

3-åriga Kainat får tag i min anteckningsbok. Koncentrerat med ett fast grepp om pennan ritar hon cirklar. Många cirklar.

I väntan på plats inne i lägret får familjen mat och möjlighet att gå på toaletten därinne.

– Vi behandlar dem som människor, säger Spyros som arbetar därinne.

–  Men här i Grekland har vi det också svårt. Det är inte alltid vi ens kan hjälpa oss själva, säger han.
 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".