Ahmadreza Djalali och Said Mahmoudi
Ahmadreza Djalali och Said Mahmoudi Foto: Foto: TT

KI-forskaren Ahmadreza Djalali dömd till döden

"Vi borde få besked om några dagar"
6:46 min

KI-forskaren Ahmadreza Djalali, som suttit fängslad i Iran sedan april förra året, har dömts till döden. Det uppger hans fru för Ekot. Ahmadreza Djalali greps under ett besök i Iran förra året anklagad för spioneri och var under lång tid försvunnen. Utrikesminister Margot Wallström har nu lyft frågan till högsta diplomatiska nivå. Hör Said Mahmoudi, professor internationell rätt vid Stockholms universitet.

Officiell bekräftelse på att Djalali faktiskt dömts till döden saknas, men UD säger sig ha mycket allvarliga uppgifter som tyder på att så är fallet. I går kväll uttalade sig på utrikesminister Margot Wallström.

– Vi har redan tagit kontakter för att protestera mot detta. Vi kan inte ta ställning till själva brottet men däremot så vet alla att Sverige, liksom samtliga EU-länder, är starkt emot dödsstraff. Vi kommer att påtala att det här påverkar relationen till EU och det i en tid när EU och Iran behöver samarbeta. Inte minst kring kärnavtalet vi har med Iran, sa utrikesminister Margot Wallström.

Said Mahmoudi, professor internationell rätt Stockholms universitet, hur klart är det att Djalali faktiskt dömts till döden?
– Inte alls klart. Men det är inte ovanligt att en sådan dom offentliggörs några dagar efter att den avkunnats. Så man borde kunna vänta sig besked inom några dagar.

Vad kan leda till den här typen av domar, vad kan spioneri innebära?
– Svårt att säga. I de tre fall jag känner till handlar det om att de ska ha haft samröre med Israel och USA, länder som varit fiender till Iran. Det som kommit ut i massmedia i det här fallet handlar om att han ska ha deltagit i flera forskarkonferenser och en forskargrupp där andra forskare deltagit, däribland från Israel och Saudiarabien. Det påstås att han genom dessa kontakter har blivit rekryterad av Israels säkerhetspolis. Det här är alltså saker som påstås och inte någonting som är bekräftat.

Djalali har permanent uppehållstillstånd i Sverige, men saknar svenskt medborgarskap. Vad kan egentligen Sverige göra för att påverka den Iran?
– Väldigt lite. Hade han haft medborgarskap även i Sverige hade Sverige enligt folkrätten kunnat försöka påverka och försvara sin egen medborgare. I det här fallet är det en iransk medborgare. Visserligen är han bosatt i Sverige, men faller under Iransk lag. Sverige kan inte påverka i rollen som ett land som har rätten på sin sida, utan endast genom diplomatiska kanaler. EU är en viktig kanal för Sverige i det här fallet.

Vad vet du om vilka möjligheter det finns att överklaga en sådan här dom?
– Formellt sett finns en möjlighet men att döma av de tidigare fallen går det väldigt fort mellan att domen avkunnas och att en överklagan avgörs.

Hur ser du att den här historien kan utvecklas?
– Jag har mycket svårt att uttala mig om det. Finns det grund i anklagelserna finns nog inte mycket att göra. Men jag hoppas innerligt att anklagelserna inte stämmer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".